Fullt ös
Hej!
Då var man tillbaka i den vanliga vågrätta positionen i soffan i Kristianstad efter en helg i Sandhem. Det var framförallt fredagen som det hände grejer. Direkt vid hemkomsten var det bara att packa fotbollsväskan och ge sig ner till planen för match. Det var Våmb som stod för motståndet. Matchen hade inte mer än börjat när Ted rann igenom och gjorde 1-0. Den omedelbara känslan var att: "gött det är en sån dag idag, vi kommer att krossa dem". Tio minuter senare stod det 1-2 och den känslan var som bortblåst. Efter vårat mål spelade vi fantastiskt dåligt och inget stämde och sen fick vi dessutom vår målvakt skadad och då tänkte man att fan nu kommer det rasa iväg. Det blev tvärtom. Benny, jag vet att du läser det här, vi spelade för dig och det var därför vi tog tag i matchen. Sista 25 min av första tog vi rejält tag om spelet och odlade under stundom ett bra passningsspel men tyvärr så ville inte bollen in.
Den andra halvleken var exakt som den första förutom målen. Vi börjar uselt men tar sedan över och med 5 min kvar så kvitterar Fredrik på en vänstervolley från långt håll. Skönt med en poäng, Våmb är ett tänkt topplag så det känns bra att vi håller jämna steg med dem. Min egen insats då som jag helt objektivt ska bedöma. Jag är faktiskt ganska nöjd med tanke på omständigheterna. Har tränat två fotbollspass sen i slutet av mars och orkade hela matchen även om det var krampkänning det sista. Det jag är mest nöjd med är mitt passningsspel och bollmottagande som brukar vara det som först försvinner när man inte varit med på ett tag men jag missade knappt någon, iallafall är det så jag minns det, kan visserligen har förträngt nåt.
Efter matchen var det snabba ryck som gällde. Det handlade om att bli full på så kort tid som möjligt och av erfarenhet vet jag att sådana kvällar sällan slutar bra. Men jag höll en bra balans mellan hastighet och mängd så fyllan blev i det närmsta perfekt. Det sköna med att festa i Sandhem är att här samlas folk från olika generationer och umgås som en enhet. På den förfesten jag var på var det en åldersspridning från strax över 20 till runt 50 år men det är lika roligt ändå. Ute på Sägernas Hus var det Lasse Stefanz som spelade. Det här är egentligen så bonnigt det bara kan bli men va fan jag är stolt över mitt ursprung. På den här danslogen befann det sig mer människor än vad som bor i hela Sandhem. Naturligvis så var det fullt i baren för är det nåt bönderna kan så är det att supa. Det blev även dans och min dans var nog lite för mycket stamp på fotbladet och för lite på tå som Tony Irving hade sagt. Efter Sägnernas så var det den tradionsenliga efterfesten på Teds altan. Det är inte särdeles begåvat att dricka whiskey klockan tre på natten och det fick jag fan lida för dagen efter.
Lördagen var horisontalläge hela dagen. Riktigt risig var jag, tur då att det var mycket fotboll och trav på tv så man hade något att dämpa bakfyllan med.
Over and out
Då var man tillbaka i den vanliga vågrätta positionen i soffan i Kristianstad efter en helg i Sandhem. Det var framförallt fredagen som det hände grejer. Direkt vid hemkomsten var det bara att packa fotbollsväskan och ge sig ner till planen för match. Det var Våmb som stod för motståndet. Matchen hade inte mer än börjat när Ted rann igenom och gjorde 1-0. Den omedelbara känslan var att: "gött det är en sån dag idag, vi kommer att krossa dem". Tio minuter senare stod det 1-2 och den känslan var som bortblåst. Efter vårat mål spelade vi fantastiskt dåligt och inget stämde och sen fick vi dessutom vår målvakt skadad och då tänkte man att fan nu kommer det rasa iväg. Det blev tvärtom. Benny, jag vet att du läser det här, vi spelade för dig och det var därför vi tog tag i matchen. Sista 25 min av första tog vi rejält tag om spelet och odlade under stundom ett bra passningsspel men tyvärr så ville inte bollen in.
Den andra halvleken var exakt som den första förutom målen. Vi börjar uselt men tar sedan över och med 5 min kvar så kvitterar Fredrik på en vänstervolley från långt håll. Skönt med en poäng, Våmb är ett tänkt topplag så det känns bra att vi håller jämna steg med dem. Min egen insats då som jag helt objektivt ska bedöma. Jag är faktiskt ganska nöjd med tanke på omständigheterna. Har tränat två fotbollspass sen i slutet av mars och orkade hela matchen även om det var krampkänning det sista. Det jag är mest nöjd med är mitt passningsspel och bollmottagande som brukar vara det som först försvinner när man inte varit med på ett tag men jag missade knappt någon, iallafall är det så jag minns det, kan visserligen har förträngt nåt.
Efter matchen var det snabba ryck som gällde. Det handlade om att bli full på så kort tid som möjligt och av erfarenhet vet jag att sådana kvällar sällan slutar bra. Men jag höll en bra balans mellan hastighet och mängd så fyllan blev i det närmsta perfekt. Det sköna med att festa i Sandhem är att här samlas folk från olika generationer och umgås som en enhet. På den förfesten jag var på var det en åldersspridning från strax över 20 till runt 50 år men det är lika roligt ändå. Ute på Sägernas Hus var det Lasse Stefanz som spelade. Det här är egentligen så bonnigt det bara kan bli men va fan jag är stolt över mitt ursprung. På den här danslogen befann det sig mer människor än vad som bor i hela Sandhem. Naturligvis så var det fullt i baren för är det nåt bönderna kan så är det att supa. Det blev även dans och min dans var nog lite för mycket stamp på fotbladet och för lite på tå som Tony Irving hade sagt. Efter Sägnernas så var det den tradionsenliga efterfesten på Teds altan. Det är inte särdeles begåvat att dricka whiskey klockan tre på natten och det fick jag fan lida för dagen efter.
Lördagen var horisontalläge hela dagen. Riktigt risig var jag, tur då att det var mycket fotboll och trav på tv så man hade något att dämpa bakfyllan med.
Over and out
Inne på slutspurten
Hej!
Ja det är mycket nu, nästa vecka är det inlämning av c-uppsatsen som avgör om jag kan lämna Högskolan Kristianstad med högt huvud eller med svansen mellan benen. Tankarna kretsar ständigt runt c-uppsatsen, håller den? har vi fått fram någon ny kunskap? har vi gjort tillräckligt? Jag och min kompanjon Micke har varit mycket effektiva den här veckan men frågan är om vår handledare är lika imponerad. Den akademiska världen är en värld för sig. Det räcker inte med att innehållet är bra, minsta felsatta punkt eller kommatecken måste ändras. Det är fan lättare för en elefant att komma igenom ett nålsöga än att komma undan med ett felsatt kommatecken. Varenda liten bokstav granskas.
Imorgon blir det först arbete med c-uppsatsen sen bär det av hem till Sandhem. Det har uppstått en del skador i fotbollslaget så då kallar de in sin egen Xavi för att få lite stadga på mitten. Skulle egentligen åkt och spelat Student SM i innebandy i helgen men nu fick vi en extra intervju imorgon till uppsatsarbetet. När bossen dessutom ringer och ber med sin väna stämma att jag ska vara med och spela kan jag helt enkelt inte säga nej. Efter matchen så ska jag släppa tankarna på uppsatsarbetet ett tag och ge mig ut och svänga mina lurviga. Ja svängaoch svänga, jag brukar mest likna en epeleptisk trana när jag gör ett patetiskt försök till dans. Det blir Sägnernas Hus och hör och häpna, Lasse Stefanz. Det är inget jag är stolt över men tar alla tillfällen i akt att bli berusad.
Over and out
Ja det är mycket nu, nästa vecka är det inlämning av c-uppsatsen som avgör om jag kan lämna Högskolan Kristianstad med högt huvud eller med svansen mellan benen. Tankarna kretsar ständigt runt c-uppsatsen, håller den? har vi fått fram någon ny kunskap? har vi gjort tillräckligt? Jag och min kompanjon Micke har varit mycket effektiva den här veckan men frågan är om vår handledare är lika imponerad. Den akademiska världen är en värld för sig. Det räcker inte med att innehållet är bra, minsta felsatta punkt eller kommatecken måste ändras. Det är fan lättare för en elefant att komma igenom ett nålsöga än att komma undan med ett felsatt kommatecken. Varenda liten bokstav granskas.
Imorgon blir det först arbete med c-uppsatsen sen bär det av hem till Sandhem. Det har uppstått en del skador i fotbollslaget så då kallar de in sin egen Xavi för att få lite stadga på mitten. Skulle egentligen åkt och spelat Student SM i innebandy i helgen men nu fick vi en extra intervju imorgon till uppsatsarbetet. När bossen dessutom ringer och ber med sin väna stämma att jag ska vara med och spela kan jag helt enkelt inte säga nej. Efter matchen så ska jag släppa tankarna på uppsatsarbetet ett tag och ge mig ut och svänga mina lurviga. Ja svängaoch svänga, jag brukar mest likna en epeleptisk trana när jag gör ett patetiskt försök till dans. Det blir Sägnernas Hus och hör och häpna, Lasse Stefanz. Det är inget jag är stolt över men tar alla tillfällen i akt att bli berusad.
Over and out
Världens bästa......
Hej!
Världen bästa är ett ord som överkonsumeras på tok för mycket. När man smyger runt på Facebook så är det världens bästa pojk/flickvän, det är världens bästa mamma, dotter, bror, syster och fan och hans moster. Jag blir så trött på detta uttryck. Hur kan man veta att det är världens bästa? Har den personen träffat alla människor så att han/hon har mandat att avgöra det? Vem vet kanske världens bästa mamma bor i en lerhydda i Ekvatorialguinea. Det roligaste är när man läser om världens bästa pojk/flickvän och så två veckor senare är det slut haha så mycket var det för den världens bästa. Snälla pracka inte på mig mer lycka. Om ni är lyckliga håll det för er själva. Det väcks alltid frågetecken runt personer som hela tiden måste förmedla till sin omgivning hur jävla lyckliga de är, det tyder på osäkerhet. Personer som är lyckliga och trygga i sin lycka behöver inte basunera ut för alla att "jag har världens bästa sambo" utan de bara utstrålar harmoni och trygghet. Sådana människor har jag den största respekt för och gläds med. Ni andra däremot kan fara åt he...te!
Over and out
Världen bästa är ett ord som överkonsumeras på tok för mycket. När man smyger runt på Facebook så är det världens bästa pojk/flickvän, det är världens bästa mamma, dotter, bror, syster och fan och hans moster. Jag blir så trött på detta uttryck. Hur kan man veta att det är världens bästa? Har den personen träffat alla människor så att han/hon har mandat att avgöra det? Vem vet kanske världens bästa mamma bor i en lerhydda i Ekvatorialguinea. Det roligaste är när man läser om världens bästa pojk/flickvän och så två veckor senare är det slut haha så mycket var det för den världens bästa. Snälla pracka inte på mig mer lycka. Om ni är lyckliga håll det för er själva. Det väcks alltid frågetecken runt personer som hela tiden måste förmedla till sin omgivning hur jävla lyckliga de är, det tyder på osäkerhet. Personer som är lyckliga och trygga i sin lycka behöver inte basunera ut för alla att "jag har världens bästa sambo" utan de bara utstrålar harmoni och trygghet. Sådana människor har jag den största respekt för och gläds med. Ni andra däremot kan fara åt he...te!
Over and out
Malmö
Hej!
Igår var det ett hejdundrande party i Malmö. Efter att ha pratat om det i stort sen vi började plugga i Kristianstad fick vi äntligen tummen ur röven och tog en sammankomst i Malmö. Tyvärr blev inte uppslutningen vad vi hoppats på men kvalité går före kvantitet. Så det blev jag, Peppe och Georg som körde en runda. Vi lagade gott käk och pratade om livets mening. Ju mer alkohol desto ytligare och tramsigare ämnen. Det sista hade vi en lång diskussion om olika bajsincidenter. Kan ni tänka er tre så bildade och intellektuella män sitta och prata om bajs? Det är helt oförklarligt och det värsta var att det skrattades rått åt vissa prekära situationer som uppstått i samband med att tarmsystemet inte riktigt varit i fas med övriga kroppsfunktioner. Sen blev det mer party. Sång och dans, det var mycket latinska rörelser och utmanande höftrullningar. Sen drog vi ut på stan, hamnade på Debaser där det var liveband, ett riktigt skönt sådant också. Det var några slagna gossar som lullade hem i natten. Riktigt roligt var det men det har varit en seg dag idag. Det känns att man inte är 20 år längre. 
Peppe visar sin charmiga sida. Georg likaså och Georg med en otroligt inlevelsefull dans som inte ens kameran hängde med i.
Nu börjar slutspurten med C-uppsatsen. Fan va skönt när det är över. Mentalt så har jag redan tagit examen känns det som.
Over and out
Hemmapremiär
Hej!
Idag så var det hemmapremiär för mitt älskade Sandhems IF i div 5 Östra Västergötland. Det var Fröjereds IF som stod för motståndet. Jag spelade som vanligt på det centrala mittfältet. Sandhems egen Xavi. Matchen då, jo vi var det klart bättre laget direkt från start. Rullade upp Fröjered gång på gång men bolljäveln ville inte in. Själv kände jag mig rostig efter att ha varit ifrån matchspelandet i en månad men det gick ändå över förväntan. Fröjered skapade inte ett skit och Benny i mål satte sig längst bak med en fikakorg och beskådade våran desperata kamp att få in bollen i mål. Det kom som tur var till slut när Alex fick in bollen bakom deras heroiske målvakt. Matchen borde varit avgjord efter första halvlek där vi skapade ett antal fina lägen.
Andra halvlek startar som den första vi trycker på och skjuter på allt som rör sig, jag tror om jag inte räknat fel att vi hade fem skott som tog i ribba eller stolpen. Själv hade jag ett rungande volleyskott som fick publiken tårögd av nostalgi, då de drömde sig tillbaka till den tiden då Bob härjade som värst med sina kanoner. Som en Frank Lampard dök jag upp i straffområdet och lossade bössan på volley men den tog i stolpens utsida. Jag kan verkligen inte göra mål. Fröjered kommer upp lite mer i andra men är inte hypervassa om vi säger så. Med 10 min kvar tog matchen slut för mig. Jag sprang efter en kille och då började båda vaderna att dra ihop sig till kramp. Det går verkligen inte att springa då. Fröjered får lite press på oss det sista men hade de gjort mål hade det varit fruktansvärt tungt. Nu gjorde de inte det, utan vi vann med 1-0. Synd att vi inte kunde döda matchen med alla de lägen vi hade. Nu försvinner jag igen ett tag och hur ska killarna klara sig utan pappa? Det är en fråga som gnager mig.
Imorgon bär det av söderut mot Kristianstad igen.
Over and out
Idag så var det hemmapremiär för mitt älskade Sandhems IF i div 5 Östra Västergötland. Det var Fröjereds IF som stod för motståndet. Jag spelade som vanligt på det centrala mittfältet. Sandhems egen Xavi. Matchen då, jo vi var det klart bättre laget direkt från start. Rullade upp Fröjered gång på gång men bolljäveln ville inte in. Själv kände jag mig rostig efter att ha varit ifrån matchspelandet i en månad men det gick ändå över förväntan. Fröjered skapade inte ett skit och Benny i mål satte sig längst bak med en fikakorg och beskådade våran desperata kamp att få in bollen i mål. Det kom som tur var till slut när Alex fick in bollen bakom deras heroiske målvakt. Matchen borde varit avgjord efter första halvlek där vi skapade ett antal fina lägen.
Andra halvlek startar som den första vi trycker på och skjuter på allt som rör sig, jag tror om jag inte räknat fel att vi hade fem skott som tog i ribba eller stolpen. Själv hade jag ett rungande volleyskott som fick publiken tårögd av nostalgi, då de drömde sig tillbaka till den tiden då Bob härjade som värst med sina kanoner. Som en Frank Lampard dök jag upp i straffområdet och lossade bössan på volley men den tog i stolpens utsida. Jag kan verkligen inte göra mål. Fröjered kommer upp lite mer i andra men är inte hypervassa om vi säger så. Med 10 min kvar tog matchen slut för mig. Jag sprang efter en kille och då började båda vaderna att dra ihop sig till kramp. Det går verkligen inte att springa då. Fröjered får lite press på oss det sista men hade de gjort mål hade det varit fruktansvärt tungt. Nu gjorde de inte det, utan vi vann med 1-0. Synd att vi inte kunde döda matchen med alla de lägen vi hade. Nu försvinner jag igen ett tag och hur ska killarna klara sig utan pappa? Det är en fråga som gnager mig.
Imorgon bär det av söderut mot Kristianstad igen.
Over and out
Nostalgi
Hej!
Nu har jag slarvat med uppdateringen igen och det är med ödmjukhet jag ber om ursäkt för detta. Är hemma i Sandhem nu och solen steker från en klarblå himmel. Den vinterbleka kroppen har börjat anta en mera grisskär ton. Igår var det som bekant Valborg, ungdomsfyllornas förlovade högtid. Igår var det exakt 12 år sedan jag gjorde min fylledebut. Det var ett riktigt sjöslag minns jag. Jag och min polare Dick (ja han heter faktiskt så) delade på ett sexpack folköl med en rejäl fylla som resultat. Vi var kungar och det gick inte att ta miste på alla som tittade på och beundrade hur coola vi var. Så det var med nostalgi jag betraktade dagens ungdom och deras patetiska försök att nå upp till våran coolhet som det snackas om än idag i Sandhem. Det finns inte så mycket att prata om. I år så firades Valborg med en måltid hos Samuel och Carolina och deras bedårande dotter Linnea. Hon växer så det knakar och har nu nått den aktningsvärda åldern 8 månader. Som den inställsamma jävel jag är så hade jag naturligtvis köpt med mig present till henne. Jag säger som Gustaf Fröding: "Jag köpte mig kärlek för pengar, för mig fanns ej annat att få".
I förmiddags så blev jag sittande framför Nils Karlsson Pyssling som gick på tv. Det som slog mig när jag tittade på programmet är den homoerotiska stämning som finns mellan Bertil och Nils. Var detta ett sätt från Astrid Lindgren att ge oss en vacker bild av kärleken två män emellan? Är det nån som kan svara på detta? Man väntar bara på att de ska kasta sig på varandra och förena sig i köttet. Är det bara jag som är sjuk i huvudet eller är det nån annan som tänkt på detta? Kommentera gärna.
Nu är det snart dags för fotbollsträning. Saknaden efter att lira boll har varit stor. På söndag är det match mot Fröjereds IF. Det ska bli så skönt att få spela match igen och särskilt seriematch. Träningsmatcher i all ära men det är när det gäller lite som en gammal rutinerad räv som jag tänder till.
Over and out
Nu har jag slarvat med uppdateringen igen och det är med ödmjukhet jag ber om ursäkt för detta. Är hemma i Sandhem nu och solen steker från en klarblå himmel. Den vinterbleka kroppen har börjat anta en mera grisskär ton. Igår var det som bekant Valborg, ungdomsfyllornas förlovade högtid. Igår var det exakt 12 år sedan jag gjorde min fylledebut. Det var ett riktigt sjöslag minns jag. Jag och min polare Dick (ja han heter faktiskt så) delade på ett sexpack folköl med en rejäl fylla som resultat. Vi var kungar och det gick inte att ta miste på alla som tittade på och beundrade hur coola vi var. Så det var med nostalgi jag betraktade dagens ungdom och deras patetiska försök att nå upp till våran coolhet som det snackas om än idag i Sandhem. Det finns inte så mycket att prata om. I år så firades Valborg med en måltid hos Samuel och Carolina och deras bedårande dotter Linnea. Hon växer så det knakar och har nu nått den aktningsvärda åldern 8 månader. Som den inställsamma jävel jag är så hade jag naturligtvis köpt med mig present till henne. Jag säger som Gustaf Fröding: "Jag köpte mig kärlek för pengar, för mig fanns ej annat att få".
I förmiddags så blev jag sittande framför Nils Karlsson Pyssling som gick på tv. Det som slog mig när jag tittade på programmet är den homoerotiska stämning som finns mellan Bertil och Nils. Var detta ett sätt från Astrid Lindgren att ge oss en vacker bild av kärleken två män emellan? Är det nån som kan svara på detta? Man väntar bara på att de ska kasta sig på varandra och förena sig i köttet. Är det bara jag som är sjuk i huvudet eller är det nån annan som tänkt på detta? Kommentera gärna.
Nu är det snart dags för fotbollsträning. Saknaden efter att lira boll har varit stor. På söndag är det match mot Fröjereds IF. Det ska bli så skönt att få spela match igen och särskilt seriematch. Träningsmatcher i all ära men det är när det gäller lite som en gammal rutinerad räv som jag tänder till.
Over and out
Kulturellt
Hej!
Ja då har då David lämnat Kristianstad och begett sig hem till hemmets trygga vrå efter en äventyrlig helg i Skåne. Igår så gav vi oss ut på en kulturell pilgrimsfärd i detta vackra landskap. Vi hade beslutat oss för att besöka Österlen för att fylla våra sinnen med ny kraft och kreativitet. Första stoppet blev i Kivik där en rundvandring i hamnen och en glass blev aktiviteterna där. Sen tog den röda faran oss vidare, vi körde lite planlöst runt men jag hade full tilltro till min inre GPS, David var dock mer skeptisk och skruvade nervöst på sig i sätet. Vid de efterföljande stoppen fick vi känna på historiens vingslag. Vi stannade först vid Glimmingehus som ska vara Sveriges bäst bevarade medeltida borg.
David poserar på ett divigt sätt framför Glimmingehus.
Vid nästa anhalt så blev historien ännu mera påtaglig. Rysningar i hela kroppen när man såg den imponerande stensamlingen, Ale Stenar. Men mest rös jag för att det blåste nåt så fruktansvärt och hård som jag är så körde jag i shorts.
Ale Stenar med ett tjejgäng som helt utan skam i kroppen öppnade en flaska champagne.
Efter allt detta var vi helt matta i kroppen av alla kulturella upplevelser och det började även suga i öltarmen. Men jag hade en stor upplevelse kvar. David hade lovat att slänga ihop en trerätters och jag förväntade mig att få uppleva en gastronomisk orgasm. Som det kapitalistsvin han är hade han även inhandlat champagnen Gula Änkan. Det blev räkor, hemmagjord majonnäs och champagne till förrätt. Vitlöks och rosmarinspäckad lamm med potatispuré till huvudrätt. David pratade föraktfullt om att det är det närmsta lammkött jag kommer, och en viss poäng har han väl. Till efterrätt en vit chokladmousse med passionfrukt. Ja ni hör ju, det blev inte bara en orgasm utan en fontänorgasm i gastronomisk anda.
Sen söps det. Hög stämining och glada tillmälen. Min favoritblatte Nermin dök upp. Och som den sanne blatte han är så agerade han svarttaxi in till stan där vi skulle svinga de lurviga.
Nu är det tyst och lugnt här igen, Jag har intagit horisontalläge i soffan hela dagen för att bli människa igen.
Tack för en trevlig helg David!
Over and out
Ja då har då David lämnat Kristianstad och begett sig hem till hemmets trygga vrå efter en äventyrlig helg i Skåne. Igår så gav vi oss ut på en kulturell pilgrimsfärd i detta vackra landskap. Vi hade beslutat oss för att besöka Österlen för att fylla våra sinnen med ny kraft och kreativitet. Första stoppet blev i Kivik där en rundvandring i hamnen och en glass blev aktiviteterna där. Sen tog den röda faran oss vidare, vi körde lite planlöst runt men jag hade full tilltro till min inre GPS, David var dock mer skeptisk och skruvade nervöst på sig i sätet. Vid de efterföljande stoppen fick vi känna på historiens vingslag. Vi stannade först vid Glimmingehus som ska vara Sveriges bäst bevarade medeltida borg.
David poserar på ett divigt sätt framför Glimmingehus.
Vid nästa anhalt så blev historien ännu mera påtaglig. Rysningar i hela kroppen när man såg den imponerande stensamlingen, Ale Stenar. Men mest rös jag för att det blåste nåt så fruktansvärt och hård som jag är så körde jag i shorts.
Ale Stenar med ett tjejgäng som helt utan skam i kroppen öppnade en flaska champagne.
Efter allt detta var vi helt matta i kroppen av alla kulturella upplevelser och det började även suga i öltarmen. Men jag hade en stor upplevelse kvar. David hade lovat att slänga ihop en trerätters och jag förväntade mig att få uppleva en gastronomisk orgasm. Som det kapitalistsvin han är hade han även inhandlat champagnen Gula Änkan. Det blev räkor, hemmagjord majonnäs och champagne till förrätt. Vitlöks och rosmarinspäckad lamm med potatispuré till huvudrätt. David pratade föraktfullt om att det är det närmsta lammkött jag kommer, och en viss poäng har han väl. Till efterrätt en vit chokladmousse med passionfrukt. Ja ni hör ju, det blev inte bara en orgasm utan en fontänorgasm i gastronomisk anda.
Sen söps det. Hög stämining och glada tillmälen. Min favoritblatte Nermin dök upp. Och som den sanne blatte han är så agerade han svarttaxi in till stan där vi skulle svinga de lurviga.
Nu är det tyst och lugnt här igen, Jag har intagit horisontalläge i soffan hela dagen för att bli människa igen.
Tack för en trevlig helg David!
Over and out
Besök
Hej!
Nu står ännu en helg och knackar på dörren. Det vankas finbesök från Göteborg. Min vän David har bestämt sig för att kliva på tåget söderut. David är en av mina äldsta och absolut närmaste vänner. Det kommer garanterat pratas hästar och kvinnofolk i samband med rusdrycker som de två cowboys vi är. God mat kommer det även att bli eftersom David är kock och en riktig gourmand. I det fallet är jag är riktig lekman och får väl nöja mig med att skala potatis och skära sallad. Fast jag ska försöka slänga ihop en välkomstmåltid imorgon, fast det är svårt att imponera på ett proffs. Det är ungefär som att skryta för Leo Messi att man klarar att trixa 100 gånger med en fotboll. Nåväl det kommer bli en tur i Skåne också för att se vårens antågande på Österlen. Han får passa på att roa sig nu för i sommar får han och Sara tillökning, jag är nog fan lika spänd som honom inför detta, eller ja kanske inte men jag slänger mig ofta med överdrifter.
Det ska iallafall bli väldigt trevligt och hoppas nu bara att Skåne visar upp sig från sin bästa sida med en varm lätt bris, stekande sol och villiga damer. Inte för att David har nån glädje av det sista, knappast jag heller så det så.
Over and out
Nu står ännu en helg och knackar på dörren. Det vankas finbesök från Göteborg. Min vän David har bestämt sig för att kliva på tåget söderut. David är en av mina äldsta och absolut närmaste vänner. Det kommer garanterat pratas hästar och kvinnofolk i samband med rusdrycker som de två cowboys vi är. God mat kommer det även att bli eftersom David är kock och en riktig gourmand. I det fallet är jag är riktig lekman och får väl nöja mig med att skala potatis och skära sallad. Fast jag ska försöka slänga ihop en välkomstmåltid imorgon, fast det är svårt att imponera på ett proffs. Det är ungefär som att skryta för Leo Messi att man klarar att trixa 100 gånger med en fotboll. Nåväl det kommer bli en tur i Skåne också för att se vårens antågande på Österlen. Han får passa på att roa sig nu för i sommar får han och Sara tillökning, jag är nog fan lika spänd som honom inför detta, eller ja kanske inte men jag slänger mig ofta med överdrifter.
Det ska iallafall bli väldigt trevligt och hoppas nu bara att Skåne visar upp sig från sin bästa sida med en varm lätt bris, stekande sol och villiga damer. Inte för att David har nån glädje av det sista, knappast jag heller så det så.
Over and out
Telefoner
Hej!
Nu pågår arbetet med examensarbetet för fullt. Geniknölarna gnuggas för fullt för att komma ur det här med äran i behåll. Jag och Micke har ett magiskt teamwork där han är på jobbet och jag skriver, precis som det ska vara för att det här ska bli bra. Nä skämt å sido, det funkar alltid bra att jobba med honom. Nu är vi i den fasen att vi ska boka intervjuer med vissa utvalda offer. Jag är inte en telefonmänniska milt uttryckt. Vet inte varför men blir alltid nervös och kan helt plötsligt slänga ur mig helt irrationella saker. Har dessutom svårt med koncentrationen, slutar helt plötsligt att lyssna och svävar iväg med tankarna och missar då vad stackaren i andra änden av luren säger. Jag ringer knappt ens mina polare men jag har ändå bättrat mig, sent ska syndaren vakna. Nåväl jag har iallafall tagit mig i kragen och ringt de här offren idag utan några missöden faktiskt. Jag är på väg att bli vuxen helt enkelt.
Over and out
Nu pågår arbetet med examensarbetet för fullt. Geniknölarna gnuggas för fullt för att komma ur det här med äran i behåll. Jag och Micke har ett magiskt teamwork där han är på jobbet och jag skriver, precis som det ska vara för att det här ska bli bra. Nä skämt å sido, det funkar alltid bra att jobba med honom. Nu är vi i den fasen att vi ska boka intervjuer med vissa utvalda offer. Jag är inte en telefonmänniska milt uttryckt. Vet inte varför men blir alltid nervös och kan helt plötsligt slänga ur mig helt irrationella saker. Har dessutom svårt med koncentrationen, slutar helt plötsligt att lyssna och svävar iväg med tankarna och missar då vad stackaren i andra änden av luren säger. Jag ringer knappt ens mina polare men jag har ändå bättrat mig, sent ska syndaren vakna. Nåväl jag har iallafall tagit mig i kragen och ringt de här offren idag utan några missöden faktiskt. Jag är på väg att bli vuxen helt enkelt.
Over and out
Påsken är här
Hej!
Ja då var det påsk igen och som med alla andra högtider i Sverige så ger majoriteten av oss blanka fan i varför vi egentligen firar det. Eller firar och firar påsken ska egentligen vara en sorgens högtid till åminne av Jesu korsfästelse. Vi svenskar kan inte fira en högtid utan att bli dyngraka, det ligger liksom i vår natur vad det verkar. Jag kan inte svära mig fri från synd i det fallet ty jag är också en syndare. Men inte den här påsken, ikväll på långfredagens tänker jag släcka ner min lägenhet, tända ett ljus och begrunda mina synder. Jag har köpt mig ett påskägg så jag slipper leta efter det för att bryta en löjlig tradition.
Var precis ute och gick i den skånska myllan, Skåne är ett vackert landskap med fin natur. Härlig värme ute och man ser hur knopparna är på väg att slå ut på träden. Vi går en härlig tid till mötes mina vänner och jag vill omformulera Karin Boyes dikt "Visst gör det ont när knoppar brister" till "Visst är det skönt när knoppar brister"
Glad Påsk!
Ja då var det påsk igen och som med alla andra högtider i Sverige så ger majoriteten av oss blanka fan i varför vi egentligen firar det. Eller firar och firar påsken ska egentligen vara en sorgens högtid till åminne av Jesu korsfästelse. Vi svenskar kan inte fira en högtid utan att bli dyngraka, det ligger liksom i vår natur vad det verkar. Jag kan inte svära mig fri från synd i det fallet ty jag är också en syndare. Men inte den här påsken, ikväll på långfredagens tänker jag släcka ner min lägenhet, tända ett ljus och begrunda mina synder. Jag har köpt mig ett påskägg så jag slipper leta efter det för att bryta en löjlig tradition.
Var precis ute och gick i den skånska myllan, Skåne är ett vackert landskap med fin natur. Härlig värme ute och man ser hur knopparna är på väg att slå ut på träden. Vi går en härlig tid till mötes mina vänner och jag vill omformulera Karin Boyes dikt "Visst gör det ont när knoppar brister" till "Visst är det skönt när knoppar brister"
Glad Påsk!
SM-GULD!!
Hej!
Så har då årets ishockeysäsong avslutats och det gick som man hade hoppats. Färjestad BK är åter svenska mästare efter att ha lånat ut bucklan i två säsonger. Nu är den där den hör hemma, i ack Värmeland du sköna. Men det satt hårt inne, HV bjöd iallafall upp till dans till tonerna av Sven-Ingvars. Det är en skön eufori när ens lag går hela vägen. Nu kanske många tycker att jag är en medgångssupporter som håller på ett lag som Färjestad som alltid är med längst upp. Detta vill jag dock avfärda direkt. Jag började hålla på dem i väldigt unga år och sen dess har min kärlek bestått. Trots att den har svalnat lite men det beror mest på att mitt hockeyintresse inte är vad det har varit. Men när det är final blossar det upp igen. Extra skönt att spöa just HV71, ett lag jag verkligen avskyr. Mest för deras fans, de mest enögda och blåsta i hela Sverige. Skönt att Jörgen Jönsson fick avsluta med ett guld, det är han väl värd.
Grattis Färjestad!!
Over and out
Så har då årets ishockeysäsong avslutats och det gick som man hade hoppats. Färjestad BK är åter svenska mästare efter att ha lånat ut bucklan i två säsonger. Nu är den där den hör hemma, i ack Värmeland du sköna. Men det satt hårt inne, HV bjöd iallafall upp till dans till tonerna av Sven-Ingvars. Det är en skön eufori när ens lag går hela vägen. Nu kanske många tycker att jag är en medgångssupporter som håller på ett lag som Färjestad som alltid är med längst upp. Detta vill jag dock avfärda direkt. Jag började hålla på dem i väldigt unga år och sen dess har min kärlek bestått. Trots att den har svalnat lite men det beror mest på att mitt hockeyintresse inte är vad det har varit. Men när det är final blossar det upp igen. Extra skönt att spöa just HV71, ett lag jag verkligen avskyr. Mest för deras fans, de mest enögda och blåsta i hela Sverige. Skönt att Jörgen Jönsson fick avsluta med ett guld, det är han väl värd.
Grattis Färjestad!!
Over and out
Jag är kär!
Hej!
Nu fick jag er allt att höja på ögonbrynen med den rubriken va? Som hungriga gamar kastar ni er över den här texten för att frossa i skvaller och för att lista ut vilken kvinna som har vunnit mitt hjärta. Nu är det dock inte så allvarligt som det låter, jag är en sparsmakad man på den området och låter inte gärna känslorna fladdra iväg. Istället är det våren, det underbara vädret som har fått mitt blod att svalla. Det är rena högsommarvärmen ute, ja förmodligen till och med varmare än vad det kommer vara i juni och juli. Det är nu vi blottlägger och exponerar våra bleka kroppar. Risken att bli bländad när man går över campus är överhängande. Jag har precis spenderat ett par timmar på min balkong med en väldigt begränsad klädsel. Det behövs för jag är så blek i hyn att jag nästan är blå. Att sitta på balkongen i det här vädret med en kopp kaffe och Sportbladet är bara så underbart. Jag blir inspirerad, vill skriva dikter för att hylla vårens antågande men istället nöjer jag mig med att ta ut en V75:a och hoppas på att bli rik. Det är sådana här dagar man känner stor kärlek till Moder Svea och ja jag kan sträcka mig så långt till att säga att: JAG ÄR KÄR!!
Njut av vädret nu!
Over and out
Nu fick jag er allt att höja på ögonbrynen med den rubriken va? Som hungriga gamar kastar ni er över den här texten för att frossa i skvaller och för att lista ut vilken kvinna som har vunnit mitt hjärta. Nu är det dock inte så allvarligt som det låter, jag är en sparsmakad man på den området och låter inte gärna känslorna fladdra iväg. Istället är det våren, det underbara vädret som har fått mitt blod att svalla. Det är rena högsommarvärmen ute, ja förmodligen till och med varmare än vad det kommer vara i juni och juli. Det är nu vi blottlägger och exponerar våra bleka kroppar. Risken att bli bländad när man går över campus är överhängande. Jag har precis spenderat ett par timmar på min balkong med en väldigt begränsad klädsel. Det behövs för jag är så blek i hyn att jag nästan är blå. Att sitta på balkongen i det här vädret med en kopp kaffe och Sportbladet är bara så underbart. Jag blir inspirerad, vill skriva dikter för att hylla vårens antågande men istället nöjer jag mig med att ta ut en V75:a och hoppas på att bli rik. Det är sådana här dagar man känner stor kärlek till Moder Svea och ja jag kan sträcka mig så långt till att säga att: JAG ÄR KÄR!!
Njut av vädret nu!
Over and out
Mitt förakt mot smileygubbar
Hej!
De som känner mig är väl bekanta med mitt förakt mot dessa gula missfoster vi i vardagligt tal kallar smileygubbar. Jag ifrågasätter ständigt konsumtionen av de här gubbarna. Svaret jag brukar få är att det sätter känslor på det man skriver. Ja ok men hur ofta känner man att man måste räcka ut tungan lite käckt och spralligt. Jag vet inte vilken känsla den gubben ska förmedla. När man sen har en konversation med en person och får en smiley efter varje mening då kan jag helt enkelt inte ta personen på allvar utan avslutar diskussionen. Vill jag ha en sådan konversation kan jag gå till ett dagis. Jag får naturligtvis ofta frågan vad jag har emot dessa "harmlösa och söta gubbar". Svaret är: De berikar inte det svenska språket. Är vi så begränsade i vårat vokabulär att vi inte kan uttrycka våra känslor i ord, då kan man lika gärna hålla käften.
Sen alla jävla förkortningar som används för allting. Har vi blivit så lata att vi inte ens bemödar oss att skriva ut hela ord för det tar för mycket energi? Jag är orolig för hur dagens ungdom kommer kommunicera i framtiden, blir det bara massa förkortningar, brb, iofs, lol etc. Lol är min absoluta favorit. Jag pratade en gång med en tjej på msn och i ett meddelande skrev hon fyra lol. Det mest chockerande här är kanske att jag pratade med en tjej. Men åter till poängen, jag fick då en bild i huvudet hur en sådan här konversation hade sett ut om den hade skett face to face. Om personen efter varje mening helt plötsligt brustit ut i okontrollerat gapskratt, personen hade naturligvis idiotförklarats och jag hade vänligt men bestämt sagt hej då. Nej det här är ingen utveckling av språket, bara en stagnation. Jag är orolig för dagens ungdom och vårt vackra språk.
Nä nu tar vi tag i dagen
Over and out
De som känner mig är väl bekanta med mitt förakt mot dessa gula missfoster vi i vardagligt tal kallar smileygubbar. Jag ifrågasätter ständigt konsumtionen av de här gubbarna. Svaret jag brukar få är att det sätter känslor på det man skriver. Ja ok men hur ofta känner man att man måste räcka ut tungan lite käckt och spralligt. Jag vet inte vilken känsla den gubben ska förmedla. När man sen har en konversation med en person och får en smiley efter varje mening då kan jag helt enkelt inte ta personen på allvar utan avslutar diskussionen. Vill jag ha en sådan konversation kan jag gå till ett dagis. Jag får naturligtvis ofta frågan vad jag har emot dessa "harmlösa och söta gubbar". Svaret är: De berikar inte det svenska språket. Är vi så begränsade i vårat vokabulär att vi inte kan uttrycka våra känslor i ord, då kan man lika gärna hålla käften.
Sen alla jävla förkortningar som används för allting. Har vi blivit så lata att vi inte ens bemödar oss att skriva ut hela ord för det tar för mycket energi? Jag är orolig för hur dagens ungdom kommer kommunicera i framtiden, blir det bara massa förkortningar, brb, iofs, lol etc. Lol är min absoluta favorit. Jag pratade en gång med en tjej på msn och i ett meddelande skrev hon fyra lol. Det mest chockerande här är kanske att jag pratade med en tjej. Men åter till poängen, jag fick då en bild i huvudet hur en sådan här konversation hade sett ut om den hade skett face to face. Om personen efter varje mening helt plötsligt brustit ut i okontrollerat gapskratt, personen hade naturligvis idiotförklarats och jag hade vänligt men bestämt sagt hej då. Nej det här är ingen utveckling av språket, bara en stagnation. Jag är orolig för dagens ungdom och vårt vackra språk.
Nä nu tar vi tag i dagen
Over and out
Festligheter
Hej!
Min sista helg hemma var hektisk men tillfredsställande. Inledde med en morgonträning som var tämligen lugn. Sen höll bossen ett förmaningstal om säsongen som är i antågande. Sen var det buss till Jönköping för match mot Öxnehaga, ett lag som förra säsongen avancerade till div 4. Jag ska inte dra ut på det med ett långt matchreferat den här gången. Vi spelar stundtals riktigt bra och är bättre än dem. Men som tidigare så är vi för mycket upp och ner. Vi har press på dem men så tappar vi och låter dem föra spelet. Så har det sett ut i alla matcher. De får ledningen strax innan paus efter ett självmål. Det är likadant i andra, vi är som en berg och dalbana i spelet. Vi kvitterar iallafall till 1-1 och efter det så fortsätter vi att pressa. Tyvärr så gör de 2-1 och det blir sluresultatet. Vi gör ändå framsteg och som tur är så finns det tid att jobba på innan serien kör igång.
På kvällen var det dags för galej. Nästan alla från det gamla umgänget var där och det är alltid lika trevligt. Jag och David hade satt ihop ett tal till de älskande tu som var värdar för kvällen. Efter seriöst övande på talet så genomfördes det till ett öronbedövande jubel från folket. David uppträdde dock nervöst och tappade bort några bra poänger som vi hade klurat ut, själv uppträdde jag som den store talare jag är. Det var lekar på programmet, jag är ingen större fan av sådana här lekar mest för att jag är tämligen usel på det. Men för husefriden så beklgade jag mig inte. Det blev ett trevligt inslag och stämningen var hög. Några tveksamma bedömningar av reglerna gav upphov till klagomål hos några berusade gäster (Sverker). Det dansades och levde rövare. Det var längesen jag hade så roligt och var på så gott humör. Jag var helt enkelt lycklig och naiv eftersom de två hör ihop. Jag vill härmed tacka värdparet, Glenn och Lina för ett mycket bra arrangemang.
Nu är jag tillbaka i Skåne och här känns det att våren är i antågande. Nu kör vi igång med examensarbetet. Är inne på upploppet och nu, låt oss nu hoppas att jag inte galopperar på upploppet och blir diskkvalificerad.
Over and out
Praktiken avslutad
Hej!
Ja då var min praktik på Ryhov avslutad. Det var känsloladdat och många som darrade på rösten. Min varma personlighet har charmat personalen. Det var hyllningstal och inte ett öga var torrt när jag låste mitt kontor för sista gången och lämnade in nyckeln. Folk stod utmed väggarna och applåderade när jag gick min Eriksgata mot utgången för att sen försvinna ut i ovissheten.
Det har varit en trevlig tid. Väldigt trevliga människor att arbeta med, alla har varit så snälla och tillmötesgående mot mig. Har varit utvecklande att få omsätta min teoretiska kunskap till praktik och få se att man faktiskt kan rätt mycket. Det var jag mycket osäker på innan jag anlände. Det roligaste har varit att få vara med i hela rekryteringsprocessen av nya AT-läkare. Rekrytering är nog ändå det jag tycker är mest intressant av det breda arbetsfält jag ändå kan söka mig till. Jag vill tacka personalen på Ryhov för en trevlig och lärorik tid. Nu tar jag sats mot C-uppsatsen som börjar på måndag. Det allra sista och nu gäller det att bita ihop. Jag och Micke ska fan göra en grym uppsats så vi kan gå ur den här utbildningen med högburet huvud.
Nu laddar jag för morgondagen. Först är det träning kl 10, sen match kl 15 mot IFK Öxnehaga. Det blir min sista på ett tag så nu gäller det att ta ut sig till max. Sen bär det av till Glenn där det vankas 25/26/förlovningsfest, mycket att fira med andra ord och det ska firas på klassiskt svenskt manér, nämligen med mängder av alkohol, sen bär det av till Skåne och Kristianstad igen på söndag.
Ha en trevlig helg allihopa!
Ja då var min praktik på Ryhov avslutad. Det var känsloladdat och många som darrade på rösten. Min varma personlighet har charmat personalen. Det var hyllningstal och inte ett öga var torrt när jag låste mitt kontor för sista gången och lämnade in nyckeln. Folk stod utmed väggarna och applåderade när jag gick min Eriksgata mot utgången för att sen försvinna ut i ovissheten.
Det har varit en trevlig tid. Väldigt trevliga människor att arbeta med, alla har varit så snälla och tillmötesgående mot mig. Har varit utvecklande att få omsätta min teoretiska kunskap till praktik och få se att man faktiskt kan rätt mycket. Det var jag mycket osäker på innan jag anlände. Det roligaste har varit att få vara med i hela rekryteringsprocessen av nya AT-läkare. Rekrytering är nog ändå det jag tycker är mest intressant av det breda arbetsfält jag ändå kan söka mig till. Jag vill tacka personalen på Ryhov för en trevlig och lärorik tid. Nu tar jag sats mot C-uppsatsen som börjar på måndag. Det allra sista och nu gäller det att bita ihop. Jag och Micke ska fan göra en grym uppsats så vi kan gå ur den här utbildningen med högburet huvud.
Nu laddar jag för morgondagen. Först är det träning kl 10, sen match kl 15 mot IFK Öxnehaga. Det blir min sista på ett tag så nu gäller det att ta ut sig till max. Sen bär det av till Glenn där det vankas 25/26/förlovningsfest, mycket att fira med andra ord och det ska firas på klassiskt svenskt manér, nämligen med mängder av alkohol, sen bär det av till Skåne och Kristianstad igen på söndag.
Ha en trevlig helg allihopa!
Match igen
Hej!
Det här har utvecklats sig till rena fotbollsbloggen och jag känner mig som en Henrik Rydströmwannabe, men nu är det min sista vecka hemma så sen kommer ni som avskyr denna konstform till idrott att slippa läsa om det på ett tag. Vi spelade match igår igen, den här gången mot Vartofta SK, ett lag som hör hemma i div 6. Vi körde ett kombinerat A och B-lag. Innan match så blev jag utsedd till lagkapten och det var inte en dag för tidigt. Genast blåste jag upp min bringa som den alfahanne jag är. Jag ser mig själv som född till ledare och tog uppdraget på fullaste allvar. Matchen då, ja det var väl kanske ingen klang och jubelföreställning, motståndarna var allt för dåliga för att det skulle bli det. Det var rena gåtempot och hafsigt spel till en början. Vi har några snygga kombinationer och gör 1-0 på en sådan. Vartofta spelar utan någon som helst tanke bakom vad de gör. Det är ganska svårt att möta sådana lag eftersom de är helt oberäkneliga. Någon struktur i deras lag kunde man överhuvudtaget inte skönja. Innan paus gör vi även 2-0.
I andra så rinner det iväg, vi är helt överlägsna trots att vi inte gör någon vidare insats. Vi har bland annat två 14-åringar och en 15-åring i laget och de kan inte ha blivit speciellt avskräckta inför att kliva upp i seniorfotbollen. Men till er pojkar kan jag bara säga att det kommer bli tuffare än så här. Matchen slutar 7-0 och jag var inte ens andfådd efter matchen men jag ledde mina styrkor likt General Lee och lät ingen slappna av. Alltid kul att få göra lite mål, det har ju varit lite dåligt med det hittills. Nu laddar vi för nästa match som blir min sista på ett tag, på lördag smäller det mot IFK Öxnehaga på Zinkens konstgräs i Huskvarna.
Over and out
Det här har utvecklats sig till rena fotbollsbloggen och jag känner mig som en Henrik Rydströmwannabe, men nu är det min sista vecka hemma så sen kommer ni som avskyr denna konstform till idrott att slippa läsa om det på ett tag. Vi spelade match igår igen, den här gången mot Vartofta SK, ett lag som hör hemma i div 6. Vi körde ett kombinerat A och B-lag. Innan match så blev jag utsedd till lagkapten och det var inte en dag för tidigt. Genast blåste jag upp min bringa som den alfahanne jag är. Jag ser mig själv som född till ledare och tog uppdraget på fullaste allvar. Matchen då, ja det var väl kanske ingen klang och jubelföreställning, motståndarna var allt för dåliga för att det skulle bli det. Det var rena gåtempot och hafsigt spel till en början. Vi har några snygga kombinationer och gör 1-0 på en sådan. Vartofta spelar utan någon som helst tanke bakom vad de gör. Det är ganska svårt att möta sådana lag eftersom de är helt oberäkneliga. Någon struktur i deras lag kunde man överhuvudtaget inte skönja. Innan paus gör vi även 2-0.
I andra så rinner det iväg, vi är helt överlägsna trots att vi inte gör någon vidare insats. Vi har bland annat två 14-åringar och en 15-åring i laget och de kan inte ha blivit speciellt avskräckta inför att kliva upp i seniorfotbollen. Men till er pojkar kan jag bara säga att det kommer bli tuffare än så här. Matchen slutar 7-0 och jag var inte ens andfådd efter matchen men jag ledde mina styrkor likt General Lee och lät ingen slappna av. Alltid kul att få göra lite mål, det har ju varit lite dåligt med det hittills. Nu laddar vi för nästa match som blir min sista på ett tag, på lördag smäller det mot IFK Öxnehaga på Zinkens konstgräs i Huskvarna.
Over and out
Optimistjolle
Hej!
Nu tänkte jag berätta lite om helgens begivenheter. Vi spelade ytterligare en träningsmatch och så var jag på barnkalas på lördagskvällen.
Vi börjar med matchen och återigen var det ett div 4 lag som stod för motståndet, nämligen Bankeryds SK. Vi spelade i Tipshallen i Jönköping och arrangörerna hade slängt in en förmatch som mest var i vägen för vår uppvärmning, det var Jönköping Södra som spelade och vi hindrades därför att värma upp ordentligt, konstigt val av arrangörerna. Vår match då, ja vi spelade ganska bra i första halvlek, etablerar spel på Bankeryds planhalva och pressar dem stundtals rejält. Tyvärr så gör de 1-0 i sitt första anfall. Vi låter oss inte nedslås av detta utan fortsätter spela rätt bra. Men ju längre halvleken lider så kommer de in mer i spelet, vi blir för utspridda på jätteplanen som finns i Tipshallen och det gör att vårt försvarsspel över hela planen blir lidande. Vi skapar några hyfsade chanser men ingen jättehet.
Det andra halvleken börjar som den första, vi har mycket boll men kommer inte fram till avslutningsläge. Bankeryd blir allt hetare och vi precis som i första hamnar lite för långt ifrån våra motståndare och de tillåts få tid med bollen, de är snabba i sina omställningar. Sen händer det precis som i första matchen, vi rasar ihop och de gör tre snabba mål, samtliga efter inlägg eller hörna. De gör även ett femte mål i slutet. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet inte speglar matchbilden, spelmässigt gör vi en hyfsad match men är alldelses för tama i straffområdena, både offensivt och defensivt och då vinner man inga matcher. Nu har vi spelar tre matcher och ännu inte lyckats göra mål och det mot lag som vi ganska enkelt besegrade ifjol. Min egen insats då, ja det var inget vidare. Kom fel i det mesta, och på den stora planen kände jag mig som en felnavigerad optimistjolle på Stilla Havet. Mitt defensiva positionsspel var uselt och det gjorde att jag kom fel in i stort sett varje situation.
På kvällen sen var jag på barnkalas eller inflyttningsfest som den officiella titeln var på tillställningen. Jag kände mig som en gammal farbror. Jag satte mig i soffan och barnen samlades runt mig för att ta del av min livsvisdom. De tittade storögt och imponerat när jag berättade anekdoter från kriget och om hur det var att växa upp förr i tiden. Som den livserfarna man jag är ser jag det som min uppgift att upplysa barnen om hur bra de har det nu för tiden.
Nu börjar min sista vecka på praktiken. Snart har sju veckor gått och det är sanslöst vad tiden går fort. Det känns ju som det var nyss man började. Bara 11 veckor kvar till examen och innan ett liv i missär och arbetslöshet tar över.
Over and out
Nu tänkte jag berätta lite om helgens begivenheter. Vi spelade ytterligare en träningsmatch och så var jag på barnkalas på lördagskvällen.
Vi börjar med matchen och återigen var det ett div 4 lag som stod för motståndet, nämligen Bankeryds SK. Vi spelade i Tipshallen i Jönköping och arrangörerna hade slängt in en förmatch som mest var i vägen för vår uppvärmning, det var Jönköping Södra som spelade och vi hindrades därför att värma upp ordentligt, konstigt val av arrangörerna. Vår match då, ja vi spelade ganska bra i första halvlek, etablerar spel på Bankeryds planhalva och pressar dem stundtals rejält. Tyvärr så gör de 1-0 i sitt första anfall. Vi låter oss inte nedslås av detta utan fortsätter spela rätt bra. Men ju längre halvleken lider så kommer de in mer i spelet, vi blir för utspridda på jätteplanen som finns i Tipshallen och det gör att vårt försvarsspel över hela planen blir lidande. Vi skapar några hyfsade chanser men ingen jättehet.
Det andra halvleken börjar som den första, vi har mycket boll men kommer inte fram till avslutningsläge. Bankeryd blir allt hetare och vi precis som i första hamnar lite för långt ifrån våra motståndare och de tillåts få tid med bollen, de är snabba i sina omställningar. Sen händer det precis som i första matchen, vi rasar ihop och de gör tre snabba mål, samtliga efter inlägg eller hörna. De gör även ett femte mål i slutet. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet inte speglar matchbilden, spelmässigt gör vi en hyfsad match men är alldelses för tama i straffområdena, både offensivt och defensivt och då vinner man inga matcher. Nu har vi spelar tre matcher och ännu inte lyckats göra mål och det mot lag som vi ganska enkelt besegrade ifjol. Min egen insats då, ja det var inget vidare. Kom fel i det mesta, och på den stora planen kände jag mig som en felnavigerad optimistjolle på Stilla Havet. Mitt defensiva positionsspel var uselt och det gjorde att jag kom fel in i stort sett varje situation.
På kvällen sen var jag på barnkalas eller inflyttningsfest som den officiella titeln var på tillställningen. Jag kände mig som en gammal farbror. Jag satte mig i soffan och barnen samlades runt mig för att ta del av min livsvisdom. De tittade storögt och imponerat när jag berättade anekdoter från kriget och om hur det var att växa upp förr i tiden. Som den livserfarna man jag är ser jag det som min uppgift att upplysa barnen om hur bra de har det nu för tiden.
Nu börjar min sista vecka på praktiken. Snart har sju veckor gått och det är sanslöst vad tiden går fort. Det känns ju som det var nyss man började. Bara 11 veckor kvar till examen och innan ett liv i missär och arbetslöshet tar över.
Over and out
Glamour
Hej!
Jag tänkte nu berätta lite om den glamorösa värld som en fotbollsstjärna i division fem lever i. Många kanske tror att det bara handlar om Armanikläder och flashiga Ferraribilar men det ligger även mycket skitjobb bakom. Igår t.ex så tränade vi i en fullständig gyttja. Det är ju tjällossning nu och vår fina lilla grusplan är för att ta till ett understatement, mjuk. Vi klafsade runt i den här lervällingen och jag kan lova att det fanns inte en ren fläck på kroppen. Stora vattenpölar och jag som är lite fin i kanten vill inte gärna bli blöt om fötterna, så likt en katt försökte jag parera elegant varje gång jag kom nära dessa vattensamlingar men till slut så gav jag upp, in i skiten bara!! Det som inte dödar det härdar. Avslutade med konditionsträning och det är ändå en härlig känsla efter ett sådant pass, man lider under tiden men känslan efteråt är bara tillfredsställelse. Kondisen är på klar uppgång nu och mitt i vanliga fall fjäderlätta steg börjar infinna sig igen.
När man tänker på de förhållanden vi tränar under så är det inte så konstigt att dagens bekväma och bortskämda ungdomar väljer frökensporter som innebandy. Där kan man glida runt i sitt hårband i en varm skön hall och enbart fokusera på att frisyren inte ska förstöras. Vid minsta motgång så lägger man av, det ska ju inte behöva vara jobbigt att prestera nåt. Jag vill hävda att innebandyspelare är sådana som var talangar i fotboll eller hockey men inte orkade ta skitjobbet för att bli något. Så kvar blir vi andra talanglösa idioter som springer runt i lera och sliter ont, men vi älskar det och viker inte ner oss vid minsta motgång.
Over and out
Jag tänkte nu berätta lite om den glamorösa värld som en fotbollsstjärna i division fem lever i. Många kanske tror att det bara handlar om Armanikläder och flashiga Ferraribilar men det ligger även mycket skitjobb bakom. Igår t.ex så tränade vi i en fullständig gyttja. Det är ju tjällossning nu och vår fina lilla grusplan är för att ta till ett understatement, mjuk. Vi klafsade runt i den här lervällingen och jag kan lova att det fanns inte en ren fläck på kroppen. Stora vattenpölar och jag som är lite fin i kanten vill inte gärna bli blöt om fötterna, så likt en katt försökte jag parera elegant varje gång jag kom nära dessa vattensamlingar men till slut så gav jag upp, in i skiten bara!! Det som inte dödar det härdar. Avslutade med konditionsträning och det är ändå en härlig känsla efter ett sådant pass, man lider under tiden men känslan efteråt är bara tillfredsställelse. Kondisen är på klar uppgång nu och mitt i vanliga fall fjäderlätta steg börjar infinna sig igen.
När man tänker på de förhållanden vi tränar under så är det inte så konstigt att dagens bekväma och bortskämda ungdomar väljer frökensporter som innebandy. Där kan man glida runt i sitt hårband i en varm skön hall och enbart fokusera på att frisyren inte ska förstöras. Vid minsta motgång så lägger man av, det ska ju inte behöva vara jobbigt att prestera nåt. Jag vill hävda att innebandyspelare är sådana som var talangar i fotboll eller hockey men inte orkade ta skitjobbet för att bli något. Så kvar blir vi andra talanglösa idioter som springer runt i lera och sliter ont, men vi älskar det och viker inte ner oss vid minsta motgång.
Over and out
Träningsmatch, Londonåterträff och inflyttningsfest.
Hej!
Som rubriken antyder så var det en fullspäckad lördag som skulle genomföras, hårt men det måste genomlidas. Vi tar det från början. Lördagen inleddes med en stabil frukost för att ge kroppen energi inför den stundande matchen mot Habo IF. Ännu ett lag från division 4 och efter förra helgens resultat så krävdes det uppryckning.
Bossen hade bestämt sig för att testa ett nytt system, och hade valt ett 4-4-2 med en diamant på mitten med tanken att vi skulle få fram våra ytterbackar i offensiven. Själv var jag satt som den offensiva spetsen i diamanten i en helt fri roll utan något som helst defensivt ansvar, iallafall var det så jag tolkade informationen på genomgången innan match. Vi började matchen lite trevande, inte vana vid positionerna men Habo skapade inget av värde. Efterhand kom vi in i matchen och spelade stundtals riktigt bra, passningsspelet var betydligt bättre och vi kunde t.o.m etablera spel på motståndarnas planhalva. Vi hade några halvchanser men lyckades inte överlista Habomålvakten. Första halvleken slutade mållös.
Vi började den andra som den första lite trevande och Habo hade det mesta, de skapar dock inte så mycket på egen hand. Tyvärr så är vi så sugna på att göra mål så vår mittback beslutar sig för att ta saken i egna händer och skalla in bollen i egen bur. Ett riktigt skitmål. Vi gav dock inte slaget förlorat utan kämpade på, spelar stundtals riktigt bra, orken är betydligt bättre i den här matchen efter några jobbiga löppass i veckan. Jag kände mig som en lätt kenyan i steget, iallafall ett tag. Det slutade dock med att jag fick kramp i höger vad och vänster lår och om jag är osmidig i vanliga fall så var det nu som att flytta runt ett tvättmaskin på plan men jag klarade iallafall 85 minuter den här gången, det tar sig. Matchen slutade 1-0 och det var en klar uppryckning, vi är på gång helt klart.
Efter matchen var tiden knapp, dags för nästa aktivitet nämligen en återträff med gänget som var i London och tittade på fotboll för drygt ett år sen. Det är ett gäng äldre gentlemän, men jag är ju så förbannat lillgammal så jag passar in i detta sällskap. Per hade satt ihop ett bildspel med alla kort vi tog i London och detta avnjöts med whiskey och pizza. Som den populära och uppbokade person jag är så kunde jag inte stanna så länge utan det var vidare till nästa partaj. Samuel och Karolina kom och hämtade mig för nu var det dags att åka till Jönköping där Patrik och hans kvinna Michaela har flyttat och skulle nu ha inflyttningsfest. Det är tvära kast i umgängeskretsen för här var det små barn och jämnåriga som stod för umgänget istället för ett gäng virila pensionärer. Melodifestivalen avklarades och med glädje kan jag konstatera att operapop är det som gäller, eller inte. Vilket jävla skräp och jag funderar nu på att emigrera. Nåväl kvällen fortskred med en del prat och rusdrycker. Den avslutades med en utgång på O´learys innan jag stilla somnade in på syrrans soffa efter en hård dag glad och lycklig.
Over and out
Som rubriken antyder så var det en fullspäckad lördag som skulle genomföras, hårt men det måste genomlidas. Vi tar det från början. Lördagen inleddes med en stabil frukost för att ge kroppen energi inför den stundande matchen mot Habo IF. Ännu ett lag från division 4 och efter förra helgens resultat så krävdes det uppryckning.
Bossen hade bestämt sig för att testa ett nytt system, och hade valt ett 4-4-2 med en diamant på mitten med tanken att vi skulle få fram våra ytterbackar i offensiven. Själv var jag satt som den offensiva spetsen i diamanten i en helt fri roll utan något som helst defensivt ansvar, iallafall var det så jag tolkade informationen på genomgången innan match. Vi började matchen lite trevande, inte vana vid positionerna men Habo skapade inget av värde. Efterhand kom vi in i matchen och spelade stundtals riktigt bra, passningsspelet var betydligt bättre och vi kunde t.o.m etablera spel på motståndarnas planhalva. Vi hade några halvchanser men lyckades inte överlista Habomålvakten. Första halvleken slutade mållös.
Vi började den andra som den första lite trevande och Habo hade det mesta, de skapar dock inte så mycket på egen hand. Tyvärr så är vi så sugna på att göra mål så vår mittback beslutar sig för att ta saken i egna händer och skalla in bollen i egen bur. Ett riktigt skitmål. Vi gav dock inte slaget förlorat utan kämpade på, spelar stundtals riktigt bra, orken är betydligt bättre i den här matchen efter några jobbiga löppass i veckan. Jag kände mig som en lätt kenyan i steget, iallafall ett tag. Det slutade dock med att jag fick kramp i höger vad och vänster lår och om jag är osmidig i vanliga fall så var det nu som att flytta runt ett tvättmaskin på plan men jag klarade iallafall 85 minuter den här gången, det tar sig. Matchen slutade 1-0 och det var en klar uppryckning, vi är på gång helt klart.
Efter matchen var tiden knapp, dags för nästa aktivitet nämligen en återträff med gänget som var i London och tittade på fotboll för drygt ett år sen. Det är ett gäng äldre gentlemän, men jag är ju så förbannat lillgammal så jag passar in i detta sällskap. Per hade satt ihop ett bildspel med alla kort vi tog i London och detta avnjöts med whiskey och pizza. Som den populära och uppbokade person jag är så kunde jag inte stanna så länge utan det var vidare till nästa partaj. Samuel och Karolina kom och hämtade mig för nu var det dags att åka till Jönköping där Patrik och hans kvinna Michaela har flyttat och skulle nu ha inflyttningsfest. Det är tvära kast i umgängeskretsen för här var det små barn och jämnåriga som stod för umgänget istället för ett gäng virila pensionärer. Melodifestivalen avklarades och med glädje kan jag konstatera att operapop är det som gäller, eller inte. Vilket jävla skräp och jag funderar nu på att emigrera. Nåväl kvällen fortskred med en del prat och rusdrycker. Den avslutades med en utgång på O´learys innan jag stilla somnade in på syrrans soffa efter en hård dag glad och lycklig.
Over and out
Första träningsmatchen
Hej!
Så har då den första träningsmatchen för Sanhems IF säsongen 2009 gått av stapeln. Om jag sa att det gick bra skulle jag ljuga å det grövsta. Det var med en kraftig känsla av ambivalens vi äntrade Friardalens konstgräsplan i Jönköping för att möta Mariebo IK, ett lag som huserar i div 4 och som vi förra året slog med 2-0. Men sen dess har det skett en hel del i vår trupp. VI har bl.a tappat hela vår backlinje plus målvakten och även någon till. Att det skulle bli tufft det visste vi innan. Vi startade med en 4-3-3 uppställning där jag själv lirade som en av två balansspelare på mitten. I första halvlek sätter vi försvarsspelet klockrent, håller våra positioner perfekt. Mariebo hade ett massivt bollinnehav, säker 70% men nästan lika mycket så stod de och rullade runt i backlinjen utan att hitta några luckor i vår täta defensiv. Vårat anfallsspel var däremot obefintligt och när vi väl fick tag i bollen så uppträdde vi som spända fiolsträngar och gav bort den lika snabbt. Precis innan paus fick de 1-0 efter en hörna.
Andra halvlek såg till en början likadan ut som den första. Mariebo hade bollen mest hela tiden men skapade inte så mycket. Det enda vi skapade var jag faktiskt själv inblandad i, jag stressade backen att slå bollen rakt på mig, jag jagade vidare som en frustande tjur, den andre backen slog en hemåtpass och jag jagade mot målvakten, i rena skräcken när han såg detta lokomotiv komma ångande mot honom så slog han bollen rakt ut på en av våra anfallare som med nästan öppet mål sköt utanför. Den här ruschen tog dock knäcken på mig, med mina just nu dåliga kondition så återhämtade jag mig aldrig, benen var som tunga stockar och jag lufsade med runt efter det, så det var lika bra att byta. Sista 20 min rasade allt, Mariebo gjorde mål på allt och det slutade 6-0. Ingen bra start på året.
På kvällen blev det utgång i Falköping. Jag ska inte gnälla mer på den stan, det var en ok utgång inte mer. Jävla ockerpriser i inträdet bara. Så är det när det inte finns någon konkurrens. Krogen suger så är det bara.
Over and out
Så har då den första träningsmatchen för Sanhems IF säsongen 2009 gått av stapeln. Om jag sa att det gick bra skulle jag ljuga å det grövsta. Det var med en kraftig känsla av ambivalens vi äntrade Friardalens konstgräsplan i Jönköping för att möta Mariebo IK, ett lag som huserar i div 4 och som vi förra året slog med 2-0. Men sen dess har det skett en hel del i vår trupp. VI har bl.a tappat hela vår backlinje plus målvakten och även någon till. Att det skulle bli tufft det visste vi innan. Vi startade med en 4-3-3 uppställning där jag själv lirade som en av två balansspelare på mitten. I första halvlek sätter vi försvarsspelet klockrent, håller våra positioner perfekt. Mariebo hade ett massivt bollinnehav, säker 70% men nästan lika mycket så stod de och rullade runt i backlinjen utan att hitta några luckor i vår täta defensiv. Vårat anfallsspel var däremot obefintligt och när vi väl fick tag i bollen så uppträdde vi som spända fiolsträngar och gav bort den lika snabbt. Precis innan paus fick de 1-0 efter en hörna.
Andra halvlek såg till en början likadan ut som den första. Mariebo hade bollen mest hela tiden men skapade inte så mycket. Det enda vi skapade var jag faktiskt själv inblandad i, jag stressade backen att slå bollen rakt på mig, jag jagade vidare som en frustande tjur, den andre backen slog en hemåtpass och jag jagade mot målvakten, i rena skräcken när han såg detta lokomotiv komma ångande mot honom så slog han bollen rakt ut på en av våra anfallare som med nästan öppet mål sköt utanför. Den här ruschen tog dock knäcken på mig, med mina just nu dåliga kondition så återhämtade jag mig aldrig, benen var som tunga stockar och jag lufsade med runt efter det, så det var lika bra att byta. Sista 20 min rasade allt, Mariebo gjorde mål på allt och det slutade 6-0. Ingen bra start på året.
På kvällen blev det utgång i Falköping. Jag ska inte gnälla mer på den stan, det var en ok utgång inte mer. Jävla ockerpriser i inträdet bara. Så är det när det inte finns någon konkurrens. Krogen suger så är det bara.
Over and out
