johanstankar

Hej!

Mina damer och herrar! Jag tycker det är dags att väcka liv i den här gamla bloggen igen. Världen har blivit så kall och fientlig så jag känner att jag åter behöver sprida kärlek och värme som är syftet med mina poetiska alster med inslag av viss verklighetsflykt.  Jag tror att senaste gången jag skrev var våren 2011 och jag var nyutexaminerad golfare. Det här är meningen att bara bli en återintroduktion av denna blogg för att jag sedan helt ska ta över cyberspace och bygga ett imperium. Det har ju runnit en del vatten under broarna sen senast men att dra en resumé vore meningslöst och du som läsare skulle somna halvvägs.

 

Jag är ju numera inte längre en naiv, sökande man på 20-någonting utan nu är jag en mogen, världsvan 30-åring med lätt grånande tinningar. Kommer detta att märkas i mina nya alster undrar säkert du nu? Förmodligen inte säger jag. Mitt barnsliga lättjefyllda sinne är oförändrat och genast talar jag emot mig själv när jag bara för två meningar sen ljög om att jag nu är mogen och världsvan. Förvanskande av sanningen är något jag kommer fortsätta med som tidigare. Hur skulle jag annars orka med mig själv om jag inte levde i förnekelse? Jag jobbar som alltid som så att jag utgår från en grundstory som är sann och sen kryddar jag och skruvar den för att plocka billiga komiska poänger, ofta på andras bekostnad. Så ni som rör er i min närhet, pass upp för jag tar inga fångar. Tanken är att jag även ska ha med lite seriösa inslag också. Märkte sist när jag höll på att skriva att jag hamnade i ett fack, det blev mycket upprepning och det var lite därför som jag ledsnade. Men nu är det ett nytt år och dags att ta upp det igen. Har saknat min lilla blogg, jag älskar att skriva och fantasi har jag så det räcker och blir över så jag hoppas verkligen att jag håller i den här gången.

 

Sådär då är jag alltså tillbaka och ni kan gå ut på gator och torg och fira.

 

Over and out!