johanstankar

Hej!
Jag har varit väldigt inaktiv med mitt bloggande den här veckan. Har inte haft nåt av värde att skriva och då låter jag bli. Jag tror inte att det är av större allmänintresse att ta del av min gråa vardag. Men nu är jag alltså tillbaka för att stilla er längtan efter Johananekdoter.

Har kämpat hela veckan med vårat skolarbete i Personal och Hälsoekonomi som skulle opponeras idag. Vi satt tre grupper med välslipade sågklingor. Jag, Micke och Linda hade förberett en totalsågning av det ena arbetet vi skulle opponera på. Men eftersom vi alla tre är väldigt fina, timida och empatiska människor så ändrade vi lite i sista stund. Man vill ju inte skaffa sig fiender så här i sluttampen av utbildningen så vi friade hellre än fällde. Det var påklistrade leenden och hyllningarna avlöste varandra. Vi hade en trevlig stund med de andra grupperna och vår lärare och vi kände en stark samhörighet med varandra. Det var glada tillmälen och en gemytlig stämning. Vi fick mycket positiv respons för vårat arbete och det här är nog det arbetet under min studietid som jag lagt ner mest arbete på. Det har blivit lite som ens lilla bäbis och då vill man ju inte ha negativ kritik för då jävlar hade jag rest ragg och försvarat det med näbbar och klor. För att förtydliga så har min grupp gjort en hälsoekonomisk rapport på MA-Skåne som är en del av Region Skåne. Så nu är den kursen avklarad och man kan räkna in ytterligare 15 högskolepoäng till cv:et. Nu stänger jag av skolan totalt tills måndag då nästa kurs startar, och tyvärr är det Vetenskaplig Metod. Vi läste det även första året och det var nog fan det tråkigaste jag varit om. Blotta tanken på böckerna skapade en stark känsla av olust och total tristess minns jag. Men det är bara att tugga i sig. Bara 30 veckor kvar nu på utbildningen innan man ska ge sig ut i arbetslöshet och bidragstagande.

Over and out

Hej!
Nu är det dags att sammanfatta helgen. Jag har gjort absolut ingenting och själen känns nu helad. De enda personer jag haft kontakt med i helgen är kassörskor i diverse affärer. Så nu är jag laddad för att socialisera mig i veckan. Det är opponering på vårat arbete på torsdag och det är något som ger upphov till olust och osäkerhet eftersom jag aldrig varit med om någon opponering förut.

Satt igårkväll och kollade på Barcelona-Almeria i spanska ligan. När fotboll spelas på det sättet som Barcelona gjorde igår så är det vacker och skön konst. Den tekniska briljansen och underbara passningsspel som visades upp var så vacker att jag nästan blev tårögd. och det stod 5-0 redan i halvtid. När man ser spelare som Xavi, Iniesta och Messi spela så undrar man om de är födda med en boll vid fötterna. De enda sättet att ta bollen för dem är att sparka ner dem. Det är imponerande att samtliga dessa tre spelare kommer från Barcelonas egen ungdomsakademi. Därifrån kommer även en spelare som Fabregas som är en ungefär likadan spelare som de tre nämda. Skulle vara intressant att se hur deras utbildning går till. Det skulle vara något för svenska fotbollsutbildare att titta på så kanske vi slipper se fler Petter Hanssons i framtiden.

Ja det var ett tämligen humorlöst inlägg idag och jag vet att mina fans där ute kräver det men idag så får ni nöja er med detta.

Over and out

Hej!
Satt igår i soffan framför tvn och njöt av mitt egna sällskap. Nu har jag äntligen tagit tag i det idoga festandet den senaste tiden och tänker ägna den här helgen åt eftertanke och reflektion. Det blev Idol och det är  en tillställning som i min värld inte väcker några större känslostormar, mest apati faktiskt. Några tankar ger det dock upphov till och det som slog mig igår är att Peter Jihde känns något tillgjord som programledare i detta forum, han gör sig bättre i sportens värld. Han saknar komisk tajming vilket gör att hans skämt ofta går åskådarna helt förbi. En annan sak jag undrar över är den här lille lille killen med det kungliga förnamnet Johan. Jag har sett det här programmet två gånger och båda gångerna har han fullständigt slaktat låtarna han gett sig på. När han igår gav sig på den fina Abba-låten The winner takes it all så stod jag i köket och helt plötsligt undrade jag: Va i helvete är det som låter?!! Det lät nämligen som att ett djur höll på att slaktas och skrek för sitt liv. Jag satte mig tillrätta för att njuta av sågningen men döm om min förvåning när pojken får beröm. Helt jävla obegripligt! Benny Andersson måste gråtit blod om han hörde den låtslakten. Sen det här skrikandet på småtjejerna i publiken över denna lilla pojke, jag förstår det inte. Han väger väl ungefär lika mycket som mitt högerlår och hans överarmar är tunnare än mina handleder och han är bara allmänt tanig och blek. Men kul för honom att han kommit i målbrottet iallafall. Sen det sista jag tänkte på var att den som blir utröstad alltid står och lovar att nu ska han/hon verkligen satsa på musiken och lovar att komma tillbaka i rampljuset. Då känner jag alltid att jag på ett faderligt vis vill stega fram och med bestämd röst säga: Nej, du ska inte satsa på musiken för anledningen att du får åka härifrån är att folket inte gillar dig, det är bara att tugga i sig.

Nä nu ska jag återgå till eftertanke och reflektion.
Ha en trevlig helg! 

Hej!
Jaha så har man tabbat sig igen då. Jag och mina kära gruppmedlemmar Micke och Linda har suttit hela dagen idag och kämpat med vårat arbete i skolan. När det gäller datorer så får jag anses vara högst medioker i mina kunskaper och idag skulle jag verkligen bevisa att så var fallet. Så när vi nöjda med dagens insats och skulle avsluta så var klåparen Johan framme. 6 timmars arbete försvann på en sekund när jag avslutade words utan att spara. Micke brast genast ut i ett helt oironiskt "Men för helvete Johan!!!". Jag såg föraktet och ilskan i deras ögon men Linda använde sig av diplomati när hon förklarade att "det kan hända alla". Jag trodde henne dock inte och det vara bara att inta en passiv och ödmjuk roll i gruppen efter detta. Hur fan ska jag kunna klara mig i arbetslivet om jag inte ens kan hantera words? Så det är bara att inse att när det gäller datorer så är jag en klåpare.

Over and out

Hej!
Då var man tillbaka i Skånelandet igen efter en helg i Västergötland. Det första som hände var att jag fick känna på lågkonjukturen som råder i världen. Hann inte mer än slå mig ner i köket hos mor innan det ringde i telefonen, det var från jobbet och jag fick det reda på att jag är varslad. Har jobbat på Kongsberg sen 2001 men de två sista åren har jag varit tjänstledig för studier. Min värld rasade samman när beskedet kom, alla band och den kärlek jag knutit till företaget löstes upp som en lösknuten rosett. Eller ja kanske inte men har haft det som en trygghet ifall man inte skulle få något annat jobb när studierna är slut.

På lördagen var det desto roligare, den länge emotsedda avslutningsfesten med fotbollslaget skulle gå av stapeln. Vi samlades klubbstugan för mat och umgänge innan vi skulle in till Jönköping. Vi inmundigade en härlig grillbricka först, det slafsades rätt rejält bland de hungriga ulvarna. Sen hade spelarrådet satt ihop en patetiskt dålig frågesport (jag vann inte) och stämningen sjönk en aning. Men i takt med att alkoholen rann ner i struparna så steg stämningen och även volymen. Inne i Jönköping så var vi på Atlantis Spa och där var stämningen verkligen på topp. De stackars servitriserna fick ideligen beställningar på öl och de såg en aning slitna ut det sista efter att ha sprungit med brickor fulla med ölglas. Vilken gemenskap det blir när en massa ölstinna, halvnakna  och muskulösa (nåja) män trycker sig ner i en bubbelpool. Kvällen fortsatte med fest hos Martin Henrysson innan vi drog ut på stan. Vi hamnade på utestället Centrum och där var medelåldern låg. Jag kände mig som en gammal farbror när jag lätt framåtlutad med händerna på ryggen gick runt och spanade in offer.  En mycket trevlig kväll där t.o.m en i vanliga fall mycket återhållsam herre som jag kände naiv lycka och livsglädje. Vi är ett gött gäng helt enkelt.

Over and out

Hej!
Det här har då varit en typisk grå höstdag där man inte gjort mycket. Skulle skrivit mycket idag på mitt skolarbete men nån självdisciplin existerar då inte hos den här mannen. Motivationen att plugga är för övrigt mycket låg just nu. Efter att ha tillbringat sommaren på Kongsbergs själsdödande industrigolv så kom man tillbaka med en passionerad glöd för att få kasta sig över böckerna igen. Trodde jag! Den fanns ingen glöd där  alls. Jag vill bara ut i arbetslivet nu,  få mitt kontor och gå ut bland mina underhuggare och peka med hel hand.

Imorgon styr jag kosan norrut, ska hem till Sandhem och låta mig bli omhändertagen av kvinnan som en gång födde mig. Det är en lång och dryg resa på 27 mil. Tur att jag har min turbo Polo. Det är nästan så att man lyfter när man trampar plattan i bott. Att åka på E4:an är så drygt och jag har gjort det så många gånger nu att jag vet exakt hur lång tid det tar mellan varje skylt. Men för en tankspridd person som mig är det ibland rent livsfarligt att köra en sådan långtråkig och händelselös väg. Ibland är jag så långt borta i tankarna att jag glömmer bort att jag kör bil. Anledningen till att jag åker hem nu mitt i skolarbetstider är att på lördag är det avslutningsfest med fotbollslaget. Vi ska på Atlantis Spa i Jönköping så det är bara att hålla utkik efter skandalrubriker från den stan i helgen.

Nä nu ska jag inte dra ut på det mer. Ha det gott alla!

Hej!
Idag tänkte jag ta upp lite om vad som visas på tv. Det man kan konstatera är att det är inte verkar vara nån hejd på all skit  som väller över oss i alla dess former. Vi har flera exempel som Bonde söker fru, Ensam mamma söker, Stjärnor på is och när man trodde att det var nog med skräp så ska kanal 5 börja sända ett program där man ska hitta en partner till Linda Rosing. Bara att komma på tanken att ta in detta silikonpumpade vidunder borde leda till avsked från produktionsbolaget. Var är allmänintresset att hon ska hitta nån att leva med? Det räckte väl med den eviga såpoperan i media när hon blev ihop, gjorde slut, blev ihop, gjorde slut med den där Fadde? Nu ska vi alltså tvingas att läsa löpsedlar om denna människa igen. Förhoppningsvis är det ingen som ser på detta spektakel så skiten läggs ner annars kommer jag att tappa allt hopp om mänskligheten. I tv 4 dominerar Malou Von Sivers. Hon verkar tro att hon är Sveriges svar på Oprah Winfrey och det kan vi väl sannerligen vara överens om att hon inte är? En genuint usel intervjuare som försöker verka djup och intelligent men misslyckas varje gång. Intervjun med Stellan Skarsgård är ett praktexempel. 

Så nu har jag fått såga lite och genast så fylls mitt inre av välbehag och tillfredställelse. Man mår som bäst efter en bra sågning så är det bara.

Ha det gott alla

Hej!
Jag skrev i mitt förra inlägg att nu skulle det bli lugnt ett tag, festat för mycket det sista. Men nu är det ju så här att jag lider total avsaknad av karaktär, så när min favoritblatte Nermin ringde igår förmiddag och undrade om jag skulle med ut  så tackade jag ja utan att blinka. Så idag ligger man i soffan igen och lider baksmällans alla jävliga kval. Förfesten arrangerades av Haris. Jag hänger bara med blattar numera och pratar snart flytande bosniska. Vi avnjöt alkoholhaltiga drycker och sjöng inlevelsefullt. Nermin rev av en bosnisk slagdänga och jublet visste inga gränser. Sen blev det Grand där jag rörde mig sensuellt och passionerat på dansgolvet. Raggningen då? Ska man dra en liknelse för min raggningstaktik så kan man jämföra den med Lars Lagerbäck som tränare, ultradefensiv och helt utan fantasi. Så ni förstår resultatet.

Igår när jag var inne i stan och skulle tippa såg jag en kändis i form av Henrik Rydström. Han har enligt mig den bästa sportbloggen och verkar vara en mycket skön person. Tyvärr så stod jag i kön till tippet och kunde inte springa ikapp honom, hade varit kul att snacka med han. Det blev 5 rätt på V75 igår, vilket gav den stora vinsten på 120kr. Borde fått sex rätt men jag ändra mig i sista stund och tog bort en häst och naturligvis så vann den jäveln då.

Idag blir det inte mycket gjort, utan det kommer bli att samla kraft inför veckan då det ska jobbas med ett grupparbete i skolan. Läser just nu Personal och häsloekonomi och vi ska göra ett hälsobokslut på Region Skåne.

Det var allt för idag

Hej!
Ja då sitter man här igen bakis och jävlig. Det har varit ett idogt festande den senaste tiden och det tär på min åldrande kropp. Nu får det fan vara lugnt ett tag man är ju inte 20 längre. Det blev en runda på kåren igår igen och det var som det brukar, helt okej men inga överraskningar. Man tar sig ut på dansgolvet i självbedrägeriet att man kan dansa, det är inga latinomoves över mitt rörelseschema direkt utan i själva verket ser det ut som stela dödsryckningar.  I morses så var det skola men jag stängde av klockan och vände på mig igen, jag känner mig lite som en militant rebell efter detta tilltag och det pirrar i kroppen av den spänning som det ger att vara olydig.

Tyvärr så gick det inget vidare för mitt Sandhems IF igår utan de föll efter straffläggning. Så nu blir det att börja om i femman igen. Jag hoppas att alla fortsätter nu så kan vi nog ta oss tillbaka igen. Det är ingen katastrof det här och det kan vara bra att bygga upp självförtroendet och slippa att kriga för överlevnad varje år. Men det förutsätter att alla fortsätter annars kan det  bli fritt fall. Vi ska komma ihåg att det var inte många år sen vi låg och harvade i mitten av division 6.

Hej!

Idag är det verkligen en sån där söndag som man bara vill stryka ut historien. Lätt bakis efter en runda igår och med ett väder som gör att man längtar till en fjärran plats. Regnet vräker ner och det blåser nästan storm. Kristianstad måste vara ett av Sveriges värsta blåshål, det blåser fan konstant styv kuling här.
Vad roar man sig med en sådan här grå och bister dag då? Jo självklart så asar man sig bort till spelhålan och lämnar in några rader. Varje gång man lämnat in sin rad slår man sig på bröstet likt en gorillahanne och basunerar ut att här har ni en kommande miljonär. Ju längre matcherna går så sjunker humöret och insikten kommer att det inte är min tur idag heller, man blir nedstämd och sätter på en kanna kaffe och tänker att: nästa gång minsann, då jävlar är det min tur.

Ha det gott mina vänner!

Hej!
I morse satt jag och tittade på en intervju med Ernst Kirschsteiger. Detta är en på många sätt fascinerande man. Han är snygg, händig och verkar så snäll, allt det som jag inte är. Ernst måste vara drömmannen för kvinnorna. Han verkar inte ha några som helst problem med att visa upp sitt känsloregister.

Jag vill också strosa runt och känna de mjuka grässtråna mot mina bara fötter och pula med mitt hus. Men eftersom jag får anses efterbliven på detta område så skulle det bara sluta med häftiga aggressiva utbrott och sönderslagna ateraljer. Hur kan någon tycka illa om denna fina människa, nä jag vill vara som Ernst

Hej!

Idag är jag bakis som fan. Det blev en runda på kåren igår. Jag och mina klasskamrater Micke o Jeppe samlades hemma hos mig för lite samkväde och mjöd. Micke klagade högljutt över den i hans tycke allt förstora whiskeyn jag hällde upp, men han surplade i sig den med glödande aptit. Sen drog vi oss in till stan där vi skulle ha en "klassfest" på Puben Banken. Det var en fantastisk uppslutning och hela 6 personer behagade att dyka upp. Vi är runt 50 st i klassen.

Vi drog hem till mig igen sen och nu hade vi även följe av Elin och Kajsa från klassen. Det bjöds på sång och galna upptåg vilket det syns stora spår efter idag. På vägen till Kåren skulle Micke demonstrera sin styrka genom att bära Elin över ett dike och det slutade med att båda låg med näsan i diket.

Att vara på Kåren är ungefär som att se på Trandansen vid Hornborgasjön. Här ska männen hävda sig genom dans och att blåsa upp sina bukar för att på det sättet visa sig vara den lämpligaste partnern att para sig med. Alla vet ju att dans är ett lodrätt uttryck för ett vågrätt begär. Det hoppas och skuttas runt i dimman från alkoholen. Jag gör likadant men blir allt som oftast en perifer figur på dansgolvet. Man kan säga att jag är en Trana med en vinge.

Au revoir