Fattig som en kyrkråtta!
Hej!
Jag står på ruinens brant, pengarna är slut och jag skyller allt på finanskrisen, för jag gör ju inga fel. En tung ekonomisk månad med utgifter som överstiger intäkterna. När situationen är som den är så bör man hålla sig hemma inte göra nåt utsvävande men vad tar Johan för beslut då, jo jag följer med morbror på trav. Det var V75 på Axevalla igår och jag såg möjligheten till rikedom och ett liv i lyxigt överflöd. Ett tragiskt felbeslut skulle det visa sig. Hästar är opålitliga djur som sällan gör som man vill. Är det inte galopp så är det dålig vinnarskalle. Min spelbudget sprack redan vid inträdet då de giriga ägarna till travbanan hade chockhöjt inträdet. Det började bra annars, redan i andra loppet satte jag en vinnare och kände mig i det läget osårbar, en expert på området som inte kan misslyckas. Men sedan kom verkligheten ikapp mig och häst efter häst travade in en bra bit efter täten och humöret sjönk till bottennivå. Dessutom var det kallt som fan så jag frös som en hund om mina genitalier.
Tur att det kommer in lite tillskott i kassan på onsdag, det kan behövas för nu är nästan kontot på noll. Livet som student är inte fett ur det hänseendet men det räknar jag få igen sen när jag blir chef och kommer tjäna storkovan.
Over and out
Praktik och kallt som fan!
Hej!
Då var då den länge emotsedda praktiken eller vfu som de lite högdragna inom högskolevärlden föredrar att kalla det igång. Det var med lätt darr på rösten jag hälsade på personalchefen i måndags. Nervositeten släppte dock fort då alla var väldigt trevliga och tillmötesgående. Som praktikant så fruktade jag att känna mig som något som katten släpat in men den känslan infann sig inte. Det har varit mycket att komma in i, många förkortningar som de använder inom sjukhusvärlden som jag aldrig hört talas om innan. Sen har jag suttit på en rad möten, det är med glödande entusiasm jag bara låter erfarenheterna sugas in för att jag i framtiden ska bli en fulländad PA-konsult.
Tyvärr så har jag inte tillfrisknat helt än efter den här influensan vilket har gjort att jag inte kunnat träna någon fotboll under veckan och det har gett upphov till viss frustration då jag äntligen kan vara med en längre period. Men imorgon är det tänkt att jag ska gå i träning igen och få leka lite med de stelbenta sandhemsspelarna.
I fredags var jag på After Work med mina gamla polare David, Putte, Samuel och Glenn. Det var en mycket trevlig afton med mycket skratt och även djupa diskussioner. Men jag blir något frustrerad när jag träffar dessa herrar, ligger en bra bit efter nu. Samuel är förlovad och har barn, David är nyförlovad och ska bli pappa i sommar, Glenn är nyförlovad, Putte är det väl bara en tidsfråga. Själv sitter jag ensam i en studentlägenhet, oälskad och utelämnad åt den grymma världen som äter upp mig som en leverpastejmacka.
Fiske idag med farsan och morbror. Vilket idiotiskt beslut. Det var nämligen -15 grader imorse och det var nära att jag gick och la mig igen. När vi kom till isen så funkade inte vårat borr, så det blev att hugga upp hålen och med 30 cm is så är det inget roligt uppdrag. Fisket blev också det skit, inte en gädda och jag bommade en vilket gav upphov till frustrerade och vredgade uttryck. Summa sumarum av det är att man skulle fan stannat i sängen.
Oj det blev långt idag.
Over And Out
Helt utslagen!!
Det här var nog fan en av de värsta förkylningar jag åkt på. Just nu ser jag ut som en svullen julgris i ansiktet (visserligen ingen större skillnad mot innan). Det är feber, hosta och en näsa som får Niagarafallet att framstå som en liten obetydlig skogsbäck. Trots detta så trotsade jag allt sunt förnuft och gick till skolan idag. Obligatorisk närvaro så det var bara att bita ihop. Fy fan det var ingen höjdare, när jag pratade lät det som att jag hade druckit whiskey flera dagar i sträck. Det är verkligen inte bra det här. Ska ju åka hem imorgon, praktiken börjar på måndag. För er som inte vet det så ska jag vara på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping i sju veckor. Det kanske inte är så lämpligt att stappla in där som en vandrande smittohärd. Mår jag så här är jag knappast lämplig som förare heller. Det var verkligen dålig tajming att bli sjuk nu. Fan nu kommer febern krypande igen, det blir väl ännu en natt med ena stunden hacka tänder och i andra svettas ymnigt.
Ha en trevlig helg alla!
Sjuk!
Så har det hänt som jag inte trodde var möjligt, har nämligen alltid sett min kropp som ett ointagligt fort som likt Moskva aldrig blivit ockuperat och har det varit på gång så har jag alltid kört "den brända jordens taktik". Men nu har de här ondskefulla bakterierna använt sig av Hitlers blixtkrig för att invandera mitt immunförsvar och likt det franska försvaret kapitulerade jag direkt. Vaknade imorse och kände mig pigg och självgod som vanligt, började att planera dagens aktiviteter. Men efter frukosten kände jag av halsont, hosta och huvudvärk och helt plötsligt började jag frysa helt okontrollerbart. Bara att inse att febern har slagit till. Precis som vilken man som helst så blir jag oerhört liten och ynklig när jag blir sjuk. Självömkan är total men ingen bryr sig om mitt tillstånd, ensam och utelämnad åt liemannen som när som helst kommer knacka på min dörr för att ta med mig till andra sidan.
Nä nu ska jag lasta in en laddning med alvedon och kurera mig, har inte tid att bli sjuk nu, praktiken börjar om en vecka.
Over and out
Helgen som gick
Då var man tillbaka i Skåne igen efter en händelserik helg i Sandhem. Det började direkt med första grusträningen för året med fotbollslaget. Det var en härlig känsla att få röra lädret igen. Övriga laget stod upp och gjorde vågen i omklädningsrummet när den förlorade sonen återvände. Som vanligt så agerade jag med elegans och finess på planen. Alltid lika härligt att lira lite boll.
I lördagsmorse väcktes jag ur min i det närmsta komaliknande sömn då det var dags att ge sig ut och fiska. Det var tre år sen sist eftersom det inte varit någon is de sista vintrarna. Fruktan var stor att jag hade glömt proceduren, men det är som att lära sig att cykla. Har man en gång lärt sig det så sitter det där. Det började starkt, redan kl 8 hade jag dragit upp den första gäddan, dock var den så liten och som den barmhärtiga människa jag är så släppte jag tillbaka den. Det var en skön dag på sjön, vindstilla och 2 minusgrader. Tyvärr så fortsatte jag inte lika starkt, hade en riktig bamsing på kroken men precis vid hålet så råkade jag dunka den i iskanten så den släppte. Jag tappade besinningen och skrek kraftuttryck som ekade över hela sjön, farsan skrockade hånfullt och det gick inte att ta miste på hur nöjd han var. Hur som helst, det blev ett bra fiske, sammanlagt 6 gäddor fick vi.
Senare på kvällen var det så dags för den emotsedda återföreningen från nian. Det var ett mycket trevligt arrangemang, tyvärr så var det inte så många som dök upp. Det var mycket prat om gamla minnen. Trots att det har gått nästan 11 år sen så var det inte många som hade förändrats speciellt mycket. Efter en liten trevande inledning så var snart stämningen på topp och allt var som förr. Många har ynglat av sig och jag känner att jag ligger en bit efter i det hänseendet. Men sent ska syndaren vakna. Nåväl en mycket lyckad afton och det var med ett leende på läpparna jag återgick till min komaliknande sömn som inledde dagen.
Over and out
