Joakim

Hej!
Jag tänkte sent om sider berätta om lördagen i Stockholm. Dagen då vi skulle hylla Joakim efter hans 25:e årsdag. Hela gänget från Sandhem förutom Henkan som tycker att det är coolare att spela pajas i fjällen hade tagit sig upp till den kungliga hufvudstaden. Jag, Crille, Putte och Samuel hade kvarterat in oss på ett lyxhotell på Östermalm. Vi såg fram emot ännu en kamp mellan Byn och Sjövik. Ni som inte är så införlivade i Sandhems geografi kan jag berätta att Sandhem är indelade i framförallt två stadsdelar, själva Byn och så Sjövik. Byn får Harlem att framstå som ett smultronställe då de lider av grov kriminalitet, hög arbetslöshet, fallfärdiga hus och hög andel av analfabetism. Sjövik är de välbeställdas och välutbildades högborg. När vi gick där på Östermalm så tittade Putte och Samuel (som kommer från byn) storögt på alla fina bilar och hus. Jag och Crille (från Sjövik) gäspade mest och tyckte att det såg ut som friggebodar.

Joakim hade bokat in oss på femkamp på Ballbreaker och det innefattade biljard, longdrive med golf, andjakt, fotbollsstraffar och slutligen bowling. Som vanligt så var det mycket trashtalk innan. Från Byn som vanligt patetiskt medans vi skötte det på ett mer sofistikerat sätt. Vi hade snackat ihop oss innan att det var ju trots allt Joakims dag det här så vi gjorde inte vårt yttersta för att vinna kan jag ju säga. Vi spelade förgrymmade när vi förlorade men vi ville bara få se Joakim glad när han för en gångs skull fick känna på segerns sötma. Vi vet ju hur tufft de har haft det där nere i Byn under uppväxten.

Vi drog senare ut på stan och var bara sååå coola. Nu när inte Henkan var med så trodde vi att vi skulle slippa fadäser med vakter och dylikt. Men då passade den nyblivne fadern Glenn på att skämma ut sig. Med rödsprängda ögon och ett högljutt beteende så började vakterna visa intresse för honom. Efter långt överläggande där vi andra mer städade förde Glenns talan så bevekade sig vakterna och släppte in oss. Det var med ett leende på läpparna jag somnade i min himmelssäng inne i lyxsviten.

Jag vill tacka Joakim för ett mycket trevligt arrangemang och er andra grabbar för en mycket trevlig helg

Over and out!

Anställd

Hej!
Det har varit en spännande och en omvälvande dag. Jag låg här på soffan i morses och betraktade Stefans sega morgonvanor. Jag väntade mig en frukost utöver det vanliga men vad fick jag? Jag fick i stort sett med våld tvinga honom att göra en kopp kaffe. Till det fick jag två torra mackor med kaviar. Det är den standarden man får här uppe. Sen var det dags att ge sig iväg på egna äventyr med tunnelbana och buss ut till Enskede. Det var med flackande blick och svettiga armhålor jag gav mig ner i tunnelbanesystemet för hur fan skulle jag komma rätt? Tunnelbanesystemet är som en jävla myrstack. Men jag kom rätt direkt och skred majestätiskt in på kontoret för arbetsintervju. Jag tyckte själv att jag gjode en tämligen usel intervju men tydligen så blidkades de av min naiva charm och mitt pojkaktiga yttre för de köpte grisen i säcken. Efter någon timme ringde Joakim och sa att de ville anställa mig. Så nu ska jag bli stockholmare. Vem kunde tro det? Jag som fått utstå så mycket spott och spe för att jag bor i Sandhem från mina "finare" vänner som bor i storstäder. Så nu ska jag jobba med Midnattsloppet. Det ligger visserligen inte inom mitt utbildningsområde men kan säkert bli ett roligt jobb.

Nu sitter jag här och njuter av tystnaden och firar mitt nya jobb med ett glas whiskey. Det är så en kultiverad man firar sina framgångar.

Over and out

I Stockholm

Hej!
Nu sitter jag i en liten pittoresk etta ute i Solna och bloggar så tangentborden ryker. Jag sitter här och leker med datorn medans jag tvingar Stefan att laga mat till mig. Tro inte att han kommer att få nåt beröm för maten, nej då, detta är något jag förväntar mig för att jag förgyller hans tillvaro med putslustiga kommentarer.

Spänningen stiger, imorgon är det arbetsintervju som gäller. Jocke ringde förut och berättade i stort sett alla frågor de kommer att ställa. Inte för att jag bryr mig, jag kör mitt race vilket jag kanske inte borde göra med tanke på resultatet från de tidigare intervjuer jag varit på. Idag ringde även coach Persson och hintade om att han kanske hade grävt fram ett jobb till mig i Tidaholm. Jag vet inte om jag vill ha de arbetskläder som krävs där. Eftersom det är i Tidaholm så är det skinnväst, träskor och jeans hängande ner för halva röven som gäller.

En spännande och rolig helg väntar här i Stockholm. På lördag ansluter resten av gänget från Sandhem då vi ska fira vår vän Joakim som fyllde 25 för ett tag sen. Men vi är upptagna människor och Jocke står inte högst på prioriteringslistan om man säger så. Men nu har vi iallafall samlats och ska göra Stockholm osäkert. De ska få lära sig hur sandhemsbor festar.

Nu ropar Stefan från köket att maten är klar.

Over and out

Match

Hej!
Igår spelade vi träningsmatch mot Bankeryd på konstgräset i Jönköping. En skön vårstorm blåste in från Vättern och luften var frisk och härlig. Man blir som en kalv på grönbete när man kommer ut på gräset. Fast om jag var en kalv igår så var det en med vissa defekter för det var helvete vad seg jag var. Jag är inte någon Usain Bolt i vanliga fall men igår gick det extremt trögt. Jag kände det redan från minut ett att det skulle bli en jobbig match. Benen var sega som ett stort hubbabubba och när jag skulle ta i och försöka springa fortare så hände det absolut ingenting men jag beslutade mig ändå att jag ska fan kämpa. Trögheten gjorde att jag inte kom upp i press som jag borde och ofta var steget för sent in i närkamper och jag vet vad vår boss tycker om att man inte kommer upp i press. Bankeryd spelar i div 4 och är ett skickligt lag. Vi höll dock jämna steg med dem och tog t.o.m ledningen i början på andra. Men sedan gjorde de tre mål efter fasta situationer så dagen slutade i moll ändå.

Idag har jag varit och träffat min jobbcoach. Som vanligt så får man inte reda på något nytt och jag som är en sådan bildad ung man vet ju allt så jag är svår att överraska. Mats ringde under tiden och bönade och bad om att jag ska komma tillbaka till Kongsberg. Jag var obeveklig och ställde en rad krav för att ens ta det under övervägande. Men till slut så kunde jag inte stå emot hans snyftande jag är ju dock enbart en människa bestående av kött och blod. Så på måndag är jag tillbaka igen, hurra!! Men får jag jobbet i Stockholm så tar jag det och då upphör min anställning på Kongsberg. Passar bra eftersom Joakim sa att den tjänsten skulle tillsättas från 1 maj och då hinner jag få en månadslön som jag kan bränna på champagne på Stureplan.

Idag äntligen fick jag beskedet från a-kassan att jag får pengar av dem. Det har ju bara gått tre månader nu. De har kört med en utnötningstaktik för att få mig att ledsna och hela tiden krävt nya kompletteringar istället för att första gången berätta vad det är de vill ha. Men mig övervann de inte och jag ser det här som en seger mot överheten likt siouxindianernas seger över General Custer vid Little Big Horn.

Nu ska jag planera min del av dagens träning.

Over and out

Ännu en dag

Hej!
Ännu en dag har passerat och jag har sannerligen haft fullt upp idag. Coach Persson satte mig på ett viktigt uppdrag som jag via ett par samtal löste med bravur. Sen har jag postat ett brev och varit hos Glenn och fikat. Nu sitter jag här helt utmattad efter en hektisk dag. Fick hälsa på Glenns lille son Oliver och det är fantastiskt vilken inverkan små bebisar har på folk. Alla problem bara rinner av en och man bedåras av charmen.

Igår var det träning på gruset. Jag gjorde comeback efter min lite bögiga skada. Jag menar hur macho är det att vila för att man har brutit en nagel? Nåväl det gick hyfsat även om jag inte kunde slå några vidare crossbollar eftersom varje gång jag drar till bollen så träffar jag min ömmande tå. Men det var bra fart på övningarna, ett flödande passningspel som gjorde att Persson gång på annan vrålade halleluja. Vi avslutade med en konditionsbana som var mer än lovligt mjölksyrebildande. Fast det är en skön känsla efteråt när man tagit ut sig även om man lider under tiden.

Mina problem med att hitta ett arbete kan snart vara ett minne blott. Igår väcktes jag av ett telefonsamtal tidigt tidigt på morgonen. Det var min gode vän Joakim som kvittrade glatt som en lärka i den andra luren. Han erbjöd mig guld och gröna skogar och lovade ett liv i stor rikedom om jag bara tackade ja till hans erbjudande. Så nu ska jag på arbetsintervju nästa fredag i och håll i er nu, Stockholm! Hur ska en bondpojk som jag klara mig i storstaden. Jag är blåögd och naiv och som den människoälskare jag är litar jag blindt på alla människor. Det ska bli spännande iallafall, bara ett problem återstår, jag ska få jobbet också.

Nu blir det en kväll med Mästarnas mästare och Champions League. Jag behöver ta igen mig efter en sån här jobbig dag.

Over and out

Nobbad

Hej!
Ännu ett arbetstillfälle har gått mig hur händerna. Idag ringde den kvinna som intervjuade mig i måndags och kvittrade rakt in i mitt öra att de valt en annan istället. Ännu en gång nobbad och nu har luften gått ur mig. Att söka jobb är ungefär som att ragga på krogen. Det krävs en skrävlande typ som gömmer sin osäkerhet bakom skryt och tomma löften för att få napp. Eftersom jag är en sådan empatisk, lugn och ödmjuk typ så får jag inte napp vare sig på krogen eller på arbetsmarknaden. Talesättet otur i spel, tur i kärlek verkar inte heller stämma för jag har varken miljoner på banken eller ett harem med kvinnor att tillgå och då är jag ändå ute i stort sett varje helg och ägnar mig ständigt åt spel och dobbel.

Om ni slår upp ordet bitter i ordboken så hittar ni en bild på mig.

Over and out 

The return of a fallen hero

Hej!
Efter kraftiga påtryckningar från allmänheten kliver jag nu åter in i cyberspace för att ge ljus i människors mörka vardag. Mitt bloggande är som Peter Forsbergs hockeykarriär. Det är många uppehåll men när vi väl är med så håller vi världklass men till skillnad från Foppa så vet jag inte vad ordet ödmjukhet innebär.

Jag befinner mig fortfarande i arbetslöshetens starka grepp men förhoppningsvis kan det bli ändring på det, var nämligen på en intervju igår som förhoppningsvis leder mig ur fördärvet. Annars famlar jag i mörker, jag söker ljuset men kan det ej finna. Dessutom lider jag av fysisk smärta förutom den själsliga. Spelade match i lördags och i slutet så var det en motståndare som var så vänlig att stämpla mig på foten så min stortånagel lossnade, med kraftig blodutgutelse som följd. Detta gör att jag helst undviker att ha skor på mig eftersom det smärtar rejält. Så nu sitter jag i husarrest och undviker all mänsklig kontakt ty jag är missbildad och vill inte bli sedd i detta svaga tillstånd. Det gör mig förargad att få stå vid sidan av fotbollsplanen nu när det börjar dra igång på allvar. Formen känns förhållandevis bra, framförallt konditionen men nu blir det ett break ett tag, hur länge? det står skrivet i stjärnorna men som den primadonna jag är så vill jag inte spela med smärta.

Det var ett livstecken från mig igen så nu får vi se när nästa uppehåll kommer.

Over and out

RSS 2.0