Människor
Hej!
I helgen så besökte jag vår kungliga huvudstad för umgänge och galej. Jag hade storslagna planer för den här bloggen då jag bokade biljett med bus4you. De skrävlade högtidligt i annonsen om internet ombord så jag tänkte liveblogga och förmedla mina upplevelser on tour. Av detta bidde det inget då det var trådlöst internet som krävdes och det fungerar naturligtvis inte på min något förlegade laptop. Detta var något som jag befarade innan eftersom jag och teknologi sällan ger upphov till en vacker symbios. Istället fick jag spela football manager i totalt åtta timmar som resan tur och retur tog. Det slutade ändå i dur eftersom jag tog Queens Park Rangers till UEFA-cupspel.
Vilken chock det är att komma från Sandhem där man kanske ser en människa i kvartalet och kliva av på Centralstationen i Stockholm. Människor ta mig fan överallt, stressade och på språng. Jag kände mig osäker, försökte se cool ut men jag lurade ingen med min förvirrade utstrålning. Joakim mötte upp mig för en fika och vi föll i varandras famnar i ett vackert och emotionellt möte. Efter snack om ditten och datten kom så Stefan och hämtade upp mig. Med sin mörka brummande stämma ledde han mig rätt i denna för mig osäkra värld. Vi gick ut och käkade på kvällen och tog en sväng till Stureplan för några kalla bira.
På lördagen blev det city igen, skulle se ut prospect för eventuella inköp. Upplevelsen var att man befann sig i en myrstack, totalt smockfullt med folk och jag kände mig matt av alla upplevelser. Som den bondpojk jag är så håller jag mig helst i ladugården med Rosa och Brunte. Stockholmare måste vara ett av de mest apatiska folk som finns. De lever i sin egen värld och tar inte notis om något som händer runt dem. Jag slår vad om att om jag satte mig och sket på perrongen så skulle ingen reagera, bara gira undan och sen stressa vidare. Efter citybesöket så blev det ytterligare en barrunda på kvällen.
Fest två dagar i rad är något som hör till den unga generationen. Jag har varit helt förstörd efter detta. På jobbet har jag varit mer död än levande efter detta rock n roll liv. Man är inte 20 längre och det är något som gör sig allt starkare påminnt. Men jag lever i förnekelse och fortsätter festa som om jag vore en ungdom med hela livet framför mig. Min sista vecka på jobbet nu och sen blir det semester på obestämd tid.
Over and out
I helgen så besökte jag vår kungliga huvudstad för umgänge och galej. Jag hade storslagna planer för den här bloggen då jag bokade biljett med bus4you. De skrävlade högtidligt i annonsen om internet ombord så jag tänkte liveblogga och förmedla mina upplevelser on tour. Av detta bidde det inget då det var trådlöst internet som krävdes och det fungerar naturligtvis inte på min något förlegade laptop. Detta var något som jag befarade innan eftersom jag och teknologi sällan ger upphov till en vacker symbios. Istället fick jag spela football manager i totalt åtta timmar som resan tur och retur tog. Det slutade ändå i dur eftersom jag tog Queens Park Rangers till UEFA-cupspel.
Vilken chock det är att komma från Sandhem där man kanske ser en människa i kvartalet och kliva av på Centralstationen i Stockholm. Människor ta mig fan överallt, stressade och på språng. Jag kände mig osäker, försökte se cool ut men jag lurade ingen med min förvirrade utstrålning. Joakim mötte upp mig för en fika och vi föll i varandras famnar i ett vackert och emotionellt möte. Efter snack om ditten och datten kom så Stefan och hämtade upp mig. Med sin mörka brummande stämma ledde han mig rätt i denna för mig osäkra värld. Vi gick ut och käkade på kvällen och tog en sväng till Stureplan för några kalla bira.
På lördagen blev det city igen, skulle se ut prospect för eventuella inköp. Upplevelsen var att man befann sig i en myrstack, totalt smockfullt med folk och jag kände mig matt av alla upplevelser. Som den bondpojk jag är så håller jag mig helst i ladugården med Rosa och Brunte. Stockholmare måste vara ett av de mest apatiska folk som finns. De lever i sin egen värld och tar inte notis om något som händer runt dem. Jag slår vad om att om jag satte mig och sket på perrongen så skulle ingen reagera, bara gira undan och sen stressa vidare. Efter citybesöket så blev det ytterligare en barrunda på kvällen.
Fest två dagar i rad är något som hör till den unga generationen. Jag har varit helt förstörd efter detta. På jobbet har jag varit mer död än levande efter detta rock n roll liv. Man är inte 20 längre och det är något som gör sig allt starkare påminnt. Men jag lever i förnekelse och fortsätter festa som om jag vore en ungdom med hela livet framför mig. Min sista vecka på jobbet nu och sen blir det semester på obestämd tid.
Over and out
Kommentarer
Postat av: Henke penke
Låter som om att du har haft det hur bra som hellst mobban.. Hoppas du har det bra hemma oxå.. Det där med festa 2 dgr irad, tänkte jag ge mig in på idag.. o knappt sovit nått i natt, o jobbat idag :).. Kan sluta hur som hellst idag.. Har dock inte varit "henke full" nån gång här uppe än :)
Trackback
