johanstankar

Hej!
Då var man hemma igen efter en hel helg av fotbollsträningar, mat, brakskitar och pubertal humor. Det var ett slaget gäng som satte sig i bilarna för att lämna Visingsö och dra sig hemåt mot Sandhem igen. Varenda muskel i kroppen värker och jag har ett rörelseschema som får en 90-åring att framstå som atletisk och smidig. Efter lunchen idag när vi på ett militäriskt vis marscherade hemåt så såg varenda jävel ut att ha en pinne uppkörd i röven. Vi har sammanlagt tränat sju timmar fotboll i helgen och efter tre veckors semester där man har fuskat lite med sommarträningen så är det oändligt mycket. Igår körde vi två tvåtimmarspass så det satt i benen i träningen i morses kan jag tala om. Det har varit ett bra läger, koncetrationen på övningarna har varit väldigt bra och vår tränare har inte behövt skälla en enda gång, vilket är ett gott betyg. Väldigt bra fart och ett flödande passningsspel som för tankarna till Barcelonas spel. Däremot har det varit lite si och så med magarna. Så mycket gaser som har släppts ut på vår camp skulle räcka till att utrota vilken djurart som helst. Jag som är pappan i laget skakade uppgivet på huvudet åt allt fniss som följde efter varje brakskit. Igår dracks det även lite öl och de yngre gossarna var heta på att gå ut för att ragga och basunera ut att de är fotbollsstjärnor så att flickorna skulle bli knäsvaga av deras starka stjärnglans. Jag tyckte det var lite patetiskt så jag stannade kvar och samtalade med ledarna istället. Ett mycket lyckat läger men det är inte slut där, nu är det fotboll varje dag fram till torsdag och jag bara undrar hur min åldrande kropp ska klara av detta. Men viljan kan försätta berg och vilja har jag.

Over and out